Vad är dataintrång och hur kan vi skydda oss från dem?

Vad är ett dataintrång?

Ett dataintrång är när obehöriga får tillgång till känslig eller konfidentiell information utan tillstånd. Detta kan inkludera personuppgifter, finansiell information, företagshemligheter eller andra typer av data som är av värde. Dataintrång sker ofta genom att hackare utnyttjar säkerhetsbrister i ett system eller nätverk för att stjäla, manipulera eller förstöra data.

Processen bakom ett olaga dataintrång börjar vanligtvis med att angripare identifierar en sårbarhet i ett system. Detta kan vara allt från svaga lösenord och bristfälliga säkerhetsuppdateringar till mer sofistikerade tekniska brister. När en sårbarhet har identifierats, använder angriparna olika tekniker för att bryta sig in i systemet. Nätfiske (phishing), där angripare lurar användare att avslöja sina inloggningsuppgifter, och malware, skadlig programvara som installerar sig själv på enheten, är vanliga metoder. I vissa fall används även s.k. brute force-attacker, där angriparen med tekniska hjälpmedel testar miljontals möjliga kombinationer av inloggningsuppgifter.

När angriparna väl har fått tillgång till systemet, kan de exfiltrera data, vilket innebär att de överför den stulna informationen till en plats de kontrollerar. Detta kan användas för ekonomisk vinning, som att sälja informationen på den svarta marknaden, eller för att orsaka skada genom att offentliggöra konfidentiell information. Företag kan också utsättas för utpressning där angripare hotar att offentliggöra data om inte en lösensumma betalas.

Typer av dataintrång

Dataintrång kan ta många olika former och ha olika mål, från att stjäla personlig information till att sabotera företag och organisationer. Här är några av de vanligaste typerna av dataintrång och deras specifika mål.

• Identitetskapning. Angripare stjäl personlig information som namn, adresser och kreditkortsnummer för att begå bedrägeri eller stjäla pengar. Denna typ av intrång riktar sig oftast mot individer, eftersom det handlar om att utnyttja personlig information.
• Cyberattacker. Dessa attacker involverar ofta skadlig programvara, phishing eller DDoS-attacker (Distributed Denial of Service). Phishing-attacker försöker lura individer att avslöja känslig information, medan DDoS-attacker är vanligare mot företag och syftar till att överbelasta deras system och göra deras tjänster otillgängliga. Cyberattacker kan riktas både mot individer och företag.
• Industrispionage. Industrispionage handlar om att stjäla företagshemligheter, patent eller känslig affärsinformation för att få konkurrensfördelar. Denna typ av dataintrång riktar sig främst mot företag och organisationer.
• Utpressning via ransomware. Vid utpressning via ransomware låser angriparen offrens data och kräver en lösensumma för att återställa åtkomsten. Denna typ av dataintrång kan påverka både individer och företag.

De största dataintrången i världen

Dataintrång har blivit allt vanligare runt om i världen, och några av de största fallen har påverkat miljontals människor och företag. Här är en lista över några av de största kända dataintrången i världen:

• Yahoo (2013-2014). Yahoo drabbades av två enorma dataintrång som tillsammans påverkade cirka 3 miljarder användarkonton. Information som användarnamn, e-postadresser, telefonnummer, födelsedatum och säkerhetsfrågor stals.
• Marriott International (2018). Detta intrång påverkade cirka 500 miljoner gäster. Hackarna kom över information som namn, adresser, telefonnummer, e-postadresser, passnummer och betalningsinformation.
• Aadhaar (2018). Den indiska biometriska databasen Aadhaar drabbades av ett intrång som exponerade data för cirka 1,1 miljarder människor. Informationen inkluderade biometriska data, namn, adresser och annan personlig information.
• Equifax (2017). Detta dataintrång påverkade cirka 147,9 miljoner personer. Exponerad information inkluderade personnummer, födelsedatum, adresser och i vissa fall körkortsinformation.
• Target (2013). Under julhandeln 2013 drabbades Target av ett intrång som påverkade 110 miljoner kunder. Kredit- och betalkortsinformation samt personlig information som namn, adresser och telefonnummer stals.

Industrier som är särskilt utsatta för dataintrång inkluderar finanssektorn, hälso- och sjukvårdssektorn, detaljhandel och tekniksektorn. Dessa industrier hanterar stora mängder känslig information som är attraktiv för cyberkriminella.

I Sverige har det också förekommit betydande dataintrång. Ett av de mest kända fallen är Transportstyrelsens it-skandal (2015-2017), där känslig information om körkortsinnehavare och fordon läckte ut på grund av bristande säkerhetsåtgärder vid outsourcing av it-tjänster. Ett annat anmärkningsvärt fall är intrånget mot Spotify (2020), där användarinformation som e-postadresser, födelsedatum och andra personliga data exponerades.

Orsaker till dataintrång

Eftersom att det kryllar av cyberbrottslingar på nätet som hela tiden hittar nya sätt att komma åt företags och individers data så är det viktigt för oss användare att vi är medvetna om vad som orsakar dataintrång och hur vi kan skydda oss själva. Här är några av huvudorsakerna till dataintrång:

1. Malware. Malware syftar till skadlig kod som kan infektera en webbplats eller ett nätverk och därigenom läcka värdefull kundinformation. Malware kan man råka ladda ner av misstag från en bilaga du fått via e-post eller genom falsk programvara. När du väl har drabbats av skadliga koder så sprids de ofta precis som ett virus i din enhet och skickar all din personliga data tillbaka till kontrollservern som drivs av den/de som hackat dig.
2. Nätfiske/Phishing. Nätfiske, eller phishing som det också kallas, syftar till falska meddelanden och annan information som hackare använder för att locka till sig personlig information eller pengar. Det är en av de vanligaste formerna av dataintrång där det oftast skickas ett “brådskande” e-postmeddelande som efterliknar en legitim avsändare som PayPal eller Microsoft till exempel. Då nätfiskeattacker till största del förlitar sig på mänskliga misstag så är de i regel enkla att utföra, men med förödande konsekvenser till följd för den/de drabbade. När e-postmeddelandet har öppnats eller bilagorna har klickats på så infekterar skadlig programvara sedan din enhet eller nätverk och stjäl alla dina personliga data.
3. Mänskliga misstag. Oavsiktliga åtgärder eller den mänskliga faktorn bidrar också stort till dataintrång. Via ett hav av verktyg och lösenord i komplexa arbetsmiljöer så kan anställda på ett företag till exempel enkelt råka göra säkerhetsfel. Det kan handla om att vissa misslyckas med att känna igen e-postmeddelanden som bedrägerier, andra använder lösenord som inte är säkra i för stora företagsnätverk, och andra delar oavsiktligt känslig information på sociala medier eller på enheter som lämnas olåsta på jobbet där de är lätta att komma åt. Faktum är att under 2019 så fann CybSafe att 90% av alla rapporterade överträdelser var slumpmässiga misstag orsakade av den mänskliga faktorn.
4. Osäkra lösenord. Det är vanligt att personer använder sig av lösenord som är enkla för hackare att lista ut. Även om det kan kännas svårt att komma på ett säkert lösenord, så är det givetvis bäst att använda lösenord som är så komplexa att man själv knappt kan lära sig eller komma ihåg dem. Helst ska inte lösenorden gå att koppla samman med dig och ditt liv, eftersom de är de första lösenorden som en hackare testar.
5. Insiderjobb. När vi använder oss av olika tjänster online och lämnar ut vår personliga information till företag befinner vi oss i en utsatt situation eftersom det finns flera dokumenterade fall där anställda på större företag lämnat ut personlig information trots företagets riktlinjer, vilket kan få stora konsekvenser. Mindre skadliga fall, men som kan sluta lika illa, kan vara anställda som oskyldigt laddar ner känslig information till sin enhet, medicinska journaler som exponeras av personal och systemvarningar som ignoreras av anställda som inte vet bättre.
6. Tekniska fel. Investeringar i solid säkerhet kan bara skydda dig mot några av de nämnda sårbarheterna ovan, men när det gäller tekniska fel så kan detta också leda till skadliga dataintrång. De flesta företag är vaksamma och ser alltid över sina funktioner och eventuella brister med jämna mellanrum.

Vad är målet för ett dataintrång?

Dataintrång kan rikta sig mot olika typer av information och tillgångar, beroende på angriparens mål och metoder. Vanligtvis riktar sig angripare mot svaga autentiseringsuppgifter, som enkla eller förutsägbara lösenord, eftersom dessa är lättare att knäcka. Stulna autentiseringsuppgifter, som användarnamn och lösenord, kan också användas för att få obehörig tillgång till system och nätverk.

Komprometterade tillgångar, som hackade servrar eller infekterade datorer, kan utnyttjas för att sprida skadlig programvara eller samla in känslig information. Betalkortsinformation är ett annat vanligt mål, eftersom den kan användas för ekonomisk vinning genom bedrägerier och stöld.

Andra vanliga mål inkluderar personlig information, som personnummer och adresser, som kan användas för identitetsstöld, samt företagshemligheter och känslig affärsinformation som kan ge en konkurrensfördel. Dataintrång kan därmed ha allvarliga konsekvenser både för individer och organisationer, vilket gör det viktigt att skydda alla typer av känslig information.

Vad bör man göra om man utsatts för ett dataintrång?

Misstänker du eller vet att du har blivit utsatt för ett dataintrång? Lugn, få inte panik! Nedan följer några enkla steg du kan följa för att komma upp på rätt spår igen:

1. Bekräfta att det skett ett dataintrång. Om du fått ett e-postmeddelande om att ditt konto blivit hackat eller att ett dataintrång skett så bör du först och främst inte öppna någon länk eller liknande i detta e-postmeddelande eftersom att phishing-attacker ofta ser ut precis så. Om du misstänker att mailet är sant så bör du genast ringa eller kontakta gällande företag för att se om detta stämmer innan du klickar på några länkar eller bilagor.
2. Ta reda på vilken form av dataintrång du blivit utsatt för. Om det är så att känslig information har läckt så finns det några snabba åtgärder som du kan vidta för att återfå kontrollen – beroende på vilken typ av dataintrång som skett:
• Om ditt personnummer blir stulet: Polisanmäl genast händelsen och kontakta därefter Skatteverket för att meddela vad som skett. Personnummer är svårare att ersätta än kreditkortsinformation eller bankuppgifter. Ditt personnummer kan komma att användas för att göra falska skattedeklarationer, hyra eller köpa fastigheter eller helt enkelt för att begå valfritt antal brott i ditt namn.
• Om ditt lösenord exponeras: Om du är orolig för att ditt lösenord eller din e-postadress har manipulerats så bör du genast ändra ditt lösenord och svara på dina säkerhetsfrågor på nytt. Välj ett lösenord som är svårt och inte är samma på alla dina konton.
• Om ett företag du har ett konto hos har blivit utsatt för dataintrång: I detta fall bör du genast byta ditt användarnamn och lösenord. Var även noga med att inte använda samma som du har på andra konton. Om du använder samma inloggningsuppfigter för varje enskilt konto kan en överträdelse ge hackers åtkomst till varje enskilt konto du äger.
3. Be om hjälp. När du har blivit utsatt för liknande bedrägerier så kommer det att finnas företag som erbjuder olika verktyg för att hålla dig säker på nätet. Dessa verktyg hjälper dig med att hålla dina konton säkra så att du inte blir utsatt för fler dataintrång.

Hur undviker man dataintrång?

Eftersom att det inte är 100% säkert att surfa på internet, varken privat eller inom företag, så är det viktigt att veta hur du kan skydda dig själv från denna typ av brott på bästa möjliga sätt. Inte bara du som privatperson kan drabbas utan även världens största organisationer kan falla offer för dataintrång. Men det finns en hel del åtgärder som du kan göra för att skydda din privata information. Här är några av våra absolut bästa tips:

• Gör det till en vana att göra dig av med gamla räkningar och andra dokument som har med din identitet att göra. En hackare behöver bara ha ditt BIC/SWIFT-nummer, personnummer, namn och adress för att kunna öppna kreditkonton och ta lån i ditt namn eller ett företags.
• Använd bara webbplatser som klassas som säkra, detta kan du enkelt se i adressfältet på gällande webbplats. Om det står https:// före en adress så kan du vara säker, då ett “s” (bakom http) står för “säker” webbplats.
• Använd bara avancerade lösenord som inte ens du själv skulle kunna knäcka. Använd med fördel en lösenordshanterare för att smidigt lagra och automatiskt fylla i dina komplexa lösenord. Det gör det också enklare att hantera olika komplexa lösenord för alla tjänster du använder, vilket är starkt rekommenderat.
• Var noga med att uppdatera dina enheter med jämna mellanrum så att du vet att du alltid kör de senaste versionerna av applikationer och operativsystem. Dessa innehåller i regel uppdateringar som är viktiga för din säkerhet.
• Installera ett betrott VPN för att skydda dig själv mot intrång via tredje part. Med ett VPN så skyddar du alltid dina personliga data på det nätverk där ditt VPN är aktiverat. Detta är särskilt viktigt på enheter som du använder för att surfa på öppna nätverk där risken för hackerattacker är betydligt större. NordVPN erbjuder även en funktion som kallas för Threat Protection Pro som skyddar dig från dataintrång. Funktionen skannar alla de filer som laddas ner till din enhet (Windows och macOS), förhindrar att skadlig programvara installeras på enheten och blockerar även cookies som spårar dig.
• Installera säkerhetsappar på din mobiltelefon. Appar som ett VPN, antivirusprogram och säkerhetsverktyg kan hjälpa till att identifiera och blockera skadlig programvara och försök till dataintrång även på din mobiltelefon, vilket har blivit en allt populärare angreppskanal för hackare.
• Kolla alltid upp transaktioner för att säkerställa att det inte dragits något från ditt konto som du inte kan svara på vad det är. Var även noga med att inte dela bilder på sociala medier som kan avslöja din privata information.
• Använd tvåfaktorsautentisering (2FA) på alla dina konton. Detta ger ett extra säkerhetslager genom att kräva en andra verifieringsmetod, som en kod skickad till din mobiltelefon, vilket gör det svårare för obehöriga att få tillgång.