Om Nationella integritetstestet
Nationella integritetstestet (National Privacy Test, NPT) är ett NordVPN-initiativ som lanserades 2020. Syftet är att mäta hur väl internetanvändare känner igen integritets- och cybersäkerhetsrisker. Testet är öppet för alla och sätter inga kvoter för ålder, kön eller bakgrund, vilket innebär att det inte är statistiskt representativt på nationell nivå.
2026 års upplaga innehåller en rad förändringar. Flera frågor har ersatts eller formulerats om för att spegla aktuella ämnen som AI-relaterade integritetsrisker, att känna igen deepfakes och framväxande fysiska cybersäkerhetshot som bedrägerier via QR-koder och USB-laddningsstationer.
På grund av de nya revideringarna går det inte riktigt att jämföra årets resultat med tidigare NPT-omgångar. I stället jämförs resultaten på två sätt – mellan deltagande länder, för att lyfta fram de starkaste, och mot det globala genomsnittet, för att se om ett land presterar över eller under normen.
Metodik
2026 års Nationella integritetstest består av 24 frågor uppdelade i tre kategorier:
- Dagligt digitalt liv. Frågorna mäter hur väl deltagarna hanterar den vardagliga sidan av sitt digitala liv – till exempel hur man hanterar appbehörigheter, håller program uppdaterade eller använder offentligt wifi på ett säkert sätt.
- Integritetmedvetenhet. Frågorna utvärderar hur väl deltagarna förstår det bredare integritetslandskapet – hur deras data samlas in, lagras och används av företag och plattformar. Kategorin täcker bland annat lösenordsskydd, spårningsmedvetenhet och kunskap om skadlig programvara och infostealers.
- Digital risk. Frågorna bedömer hur deltagarna reagerar i konkreta risksituationer online – till exempel att känna igen deepfakes, avgöra om det är oklokt att spara kortuppgifter i webbläsaren, svara rätt på misstänkta mejl och förstå vad man inte bör dela med AI-verktyg.
Testpoängen sträcker sig från 0 till 100 och speglar hur väl en person förstår integritet och cybersäkerhet på nätet. Varje rätt svar ger ungefär 4,15 % av slutpoängen. Ju fler rätta svar, desto högre poäng. Baserat på sitt resultat tilldelas varje deltagare en cyberpersona (mer om det nedan).
I skrivande stund har 23 181 personer genomfört testet, jämfört med 30 792 år 2025 och 25 567 år 2024. Deltagande länder inkluderar Argentina, Australien, Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Japan, Kanada, Litauen, Mexiko, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Polen, Portugal, Singapore, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Tyskland, Österrike och USA.
Siffrorna i den här artikeln återspeglar svar insamlade fram till och med den 31 juli 2026. Om resultaten på NPT:s webbplats skiljer sig något beror det på att fler har genomfört testet sedan dess.
Obs! Det demografiska datasetet för NPT 2026 omfattar ungefär 23 200 deltagare globalt, men urvalet är inte representativt för befolkningen i stort. Dessa data kommer från personer som frivilligt gör ett integritetstest online, vilket troligtvis speglar mer digitalt engagerade grupper. Resultatjämförelser bör läsas med detta urvalsperspektiv i åtanke.
Cyberpersonor
En cyberpersona är ett smeknamn som representerar olika nivåer av kunskap och medvetenhet hos den som genomfört Nationella integritetstestet. Baserat på resultaten kan deltagare tilldelas en av fyra cyberpersonor:
- Cyber Wanderer (1–24 % av poängen). Cyber Wanderers har mycket begränsad kunskap om onlinesäkerhet. De är i stor utsträckning omedvetna om hur man skyddar sina konton, enheter eller personliga data och är sannolikt mest utsatta för vardagens digitala hot.
- Cyber Tourist (25–49 % av poängen). Cyber Tourists har viss grundläggande medvetenhet men gör fortfarande vanliga misstag. De kan känna igen vissa hot i allmänna ordalag men vet ofta inte hur man hanterar dem i praktiken.
- Cyber Adventurer (50–74 % av poängen). Cyber Adventurers förstår de flesta vardagliga integritets- och säkerhetsfrågor. De vet hur de skyddar sig i många situationer och har rimligt goda digitala vanor, men har fortfarande kunskapsluckor kring mer specialiserade eller nyare hotområden.
- Cyber Star (75–100 % av poängen). Cyber Stars har den starkaste kunskapen. De är välinformerade om onlinerisker, förstår hur deras data samlas in och används, och följer konsekvent säkra digitala rutiner.
Globalt sett var 2 % av 2026 års NPT-deltagare Cyber Stars, 3 % var Cyber Wanderers, 42 % var Cyber Adventurers och 53 % var Cyber Tourists.
Vad visar årets globala resultat?
Årets NPT-resultat stannar strax under 50-poängsstrecket – med 46 poäng som globalt genomsnitt. I genomsnitt svarar den typiske deltagaren fel på ungefär varannan fråga.
Fördelat på de tre kategorierna var det globala genomsnittet 30 poäng inom Dagligt digitalt liv, 51 poäng inom Integritetmedvetenhet och 53 poäng inom Digital risk. Klyftan mellan att känna till integritetshot (51 och 53 poäng) och faktiskt tillämpa den kunskapen i vardagen (bara 30 poäng) visar att folk förstår integritetsbegrepp på en övergripande nivå – men är betydligt sämre på att omvandla den förståelsen till konkreta digitala vanor.
Tre återkommande motsägelser sticker ut i årets resultat:
- Skapa lösenord kontra förvara lösenord. Nästan alla vet hur man skapar ett starkt lösenord (96 %), men nästan ingen vet var man bör förvara det säkert (18 %). Det är testets allra största kunskapsklyfta.
- AI-relaterade risker. De flesta vet att sociala medieinlägg kan användas för att träna AI-modeller (91 %), men betydligt färre vet vilken information man inte bör dela med AI-verktyg (57 %), och nästan ingen förstår AI:s integritetsrisker i arbetslivet (5 %).
- Dataspårning. En stor majoritet vet att företag samlar in deras surfhistorik (83 %), men en mycket mindre andel förstår vad cookies faktiskt gör (24 %), vilka data appar kommer åt via behörigheter (8 %) eller vilka verktyg som finns för att begränsa spårning (nära 0 %). Det tyder på att folk förstår det abstrakta begreppet att bli spårade, men inte mekaniken bakom – eller hur man stoppar det.
Hur står sig Sverige i Nationella integritetstestet?
Med ett genomsnittligt resultat på 44 poäng hamnar Sverige på en delad 8:e plats – tillsammans med Norge – i 2026 års Nationella integritetstest. Det är 2 poäng under det globala genomsnittet, men Sverige tillhör ändå den övre halvan av de 27 deltagande länderna. Singapore toppar världslistan med 52 poäng, medan Argentina, Italien och Sydkorea delar jumboplatsen med 40 poäng.
Sverige uppvisar ett mönster som är typiskt för de nordiska länderna – stark teoretisk medvetenhet men svagare daglig praktik. Svenska deltagare utmärker sig globalt vad gäller medvetenhet om att sociala medieinlägg kan användas för att träna AI-modeller (2:a plats bland alla länder) och insikten om vilka typer av företag som samlar in surfdata (3:e plats). Att skapa starka lösenord behärskar hela 96 % – en 5:e plats globalt.
Men bilden är inte entydig. Sverige presterar under genomsnittet vad gäller att läsa användarvillkor, på att veta vad man gör när man får ett misstänkt mejl från sin bank och på att hantera oanvända konton. Det är just de praktiska vardagliga vanorna som trendar sämst – och som har störst säkerhetsmässig betydelse.
Tre kategorier sticker ut som Sveriges tydligaste svaga punkter: integritetsverktyg online (nära 0 %), säker wifi-användning i offentliga miljöer (2 %) och AI:s integritetsrisker på arbetsplatsen (3 %). Dessa siffror ligger i linje med det globala mönstret, men det gör dem inte mindre oroande.
Svenska cyberpersonor
Av de svenska deltagare som genomförde 2026 års NPT hamnade 3 % i kategorin Cyber Wanderer och 2 % i Cyber Star. Den stora majoriteten – 55 % – klassificerades som Cyber Tourists, och 41 % som Cyber Adventurers.
Det innebär att fler än hälften av de svenska deltagarna tillhör gruppen som har viss grundläggande medvetenhet men fortfarande gör vanliga misstag. Siffrorna bekräftar bilden av ett Sverige som vet mer om integritetshot än det gör för att skydda sig mot dem.
Globala trender
Baserat på årets NPT-resultat är Europa den starkaste regionen totalt sett – och den mest internt varierade. Europeiska deltagare presterar bättre än det globala genomsnittet vad gäller medvetenhet om Metas datainsamlingspraktiker, säker lösenordsförvaring och riskerna med att spara kortuppgifter i webbläsaren. Det återspeglar sannolikt den kulturella och regulatoriska påverkan från GDPR.
Inom Europa är variationen dock stor. Toppländerna i Norden, Baltikum och länder som Polen, Tyskland och Finland presterar mer än 10 poäng över de svagaste europeiska länderna. Det finns en tydligt skillnad mellan norra och centrala Europa jämfört med södra. Nordiska, baltiska och germanska länder presterar bättre, medan Medelhavsländerna (framför allt Italien) hamnar i botten.
Ser vi till Asien-Stillahavsregionen toppar Singapore rankingen för hela världen, medan Sydkorea och Japan tillhör de sämst presterande. Regionens styrka ligger i att läsa användarvillkor och att vara medvetna om skadlig programvara. Dess svaghet är Metas datainsamling – förmodligen till följd av Metas svagare närvaro på marknaderna i Asien.
Nordamerika visar en stark kunskapsprofil när det gäller skadlig programvara, svar på bankbedrägerimejl och igenkänning av deepfakes. Det avspeglar en hög medieläskunnighet kring cybersäkerhetshot. Däremot finns det luckor kring medvetenhet om appuppdateringar, lösenordsförvaring och riskerna med QR-koder.
Latinamerika uppvisar det lägsta regionala genomsnittet, men klyftan till det globala snittet är blygsam (42,7 mot 46 poäng). Regionens styrkor finns i svaren om bankbedrägerier och appuppdateringsbeteende, vilket tyder på god kännedom om hur de bör hantera praktiska situationer med höga insatser. Svagheterna återfinns i kännedomen om AI-bedrägerier, medvetenheten om informationsdelning med AI-verktyg och hanteringen av oanvända konton.
Demografiska mönster
Det är ett vanligt antagande att ålder är den avgörande faktorn när det gäller teknik och cyberhot. 2026 års NPT-resultat understryker den bilden – gruppen 65+ visar tydliga svagheter inom framväxande fysiska cybersäkerhetsrisker, digital hygien och nyare typer av hot, vilket pekar på att utbildningen inom området bör prioriteras, snarare än ett behov av allmän medvetandehöjning.
Men föreställningen om att "alla unga är experter inom det digitala" stämmer inte helt. Unga vuxna är förvisso bättre på att känna igen nyare hot som kapade USB-laddare och QR-kodsbedrägerier, men de presterade sämre än äldre när det gäller att känna igen bedrägerimönster, svara rätt på bluffmejl och förstå appbehörigheter. Det tyder på att digital kunskap inte är detsamma som digital visdom. Gruppen 30–44 år presterar bäst av alla – troligen för att den kombinerar digital vana med erfarenhet av livet online.
Hur speglar NPT den globala motståndskraften mot cyberhot?
2026 års Nationella integritetstest ger en sammanhängande bild av alla deltagande länder. Folk verkar veta mer om integritet på nätet än någonsin – men den kunskapen omsätts sällan i handling. Medvetenhet om dramatiska och omtalade hot som deepfakes, skadlig programvara och bankbedrägerier är hög nästan överallt. Ändå är det de grundläggande vardagliga vanorna – säker lösenordsförvaring, uppdateringar i tid och försiktighet kring QR-koder – som de flesta deltagare brister i.
Eftersom årets test skiljer sig från tidigare versioner (med nya frågor om AI-relaterade cyberrisker) är det svårt att jämföra resultaten med tidigare NPT-data. Klyftan mellan de hot folk känner igen och de de faktiskt utsätts för verkar dock växa.
Tror du att du skulle klara dig bättre? Gör Nationella integritetstestet opens in a new tab och se hur din kunskap står sig. Och om du vill få en helhetsbild kan du ta en titt på de globala resultaten för alla länder i NPT-rapporten 2026 opens in a new tab.
