Vad är skillnaden mellan en vanlig och en smart stad?

En smart stad är ett område där man använder teknologi och datainsamling för att förbättra infrastruktur, hållbarhet och levnadsstandard. Detta kan bland annat inkludera saker som sophantering, trafikreglering och elförsörjning. Smarta städer kan, inom ett visst avgränsat område, centralisera data från individuella enheter, kontrollera och styra dessa enheter på ett smart sätt och hämta information om hur saker och ting används. För att åstadkomma detta används bland annat molntjänster, artificiell intelligens, blockkedjeteknologi och sakernas internet (IoT).

Resultatet är kontinuerlig återkoppling, en så kallad feedback-loop, där centrala organ, genom att justera parametrar, kan styra processer så att de samverkar. Även mänskligt beteende kan kontrolleras på makronivå med dessa tekniker genom kontinuerlig anpassning av incitament.

Man implementerar en förändring, analyserar utkomsten och justerar sina framtida beslut baserat på resultatet. Detta leder till en kontinuerlig förfining av förmågan att kunna påverka samhället i önskad riktning. Med artificiell intelligens till vårt förfogande är det lättare än någonsin att analysera stora mängder data och framförallt nyttja det i produktiva ändamål.

Det är svårt att ge en avgränsad definition av vad en smart stad är. Många städer runtom i världen är på god väg till att bli smarta städer, men på olika sätt. Projekt som syftar till att göra framsteg i omvandlingen ser olika ut beroende på specifika förhållanden som varje stad måste hantera. Däremot finns det några gemensamma nämnare som ger en tydligare bild. Dessa är infrastruktur som är uppkopplad till nätverk, datainsamling mellan olika områden och aspekter av stadsplaneringen, fokus på miljön och hög grad av automatisering.

Datainsamling

Låt oss säga att samtliga mataffärer i en given smart stad analyserar invånares konsumtionsvanor och anonymt skickar datan till ett centralt kontrollorgan. Om det nu visar sig att folk av någon anledning slutat köpa mjölk, kan man ge signal åt matbutiker att till exempel sänka priset – om det nu visade sig vara problemet – eller öka sina lager. I verkligheten fokuserar smarta städer även på mer fundamentala aspekter som reglering av trafik eller sophantering.

För närvarande finns det ingen storskalig smart stad som utför så ingående analys som att kontrollera maten man har i hemmet, men målet med smarta städer är definitivt att integrera så mycket som möjligt i ett stort nätverk. Även om det låter obehagligt med så omfattande datainsamling, är en viktig aspekt av smarta städer faktiskt personlig integritet. I ett optimalt scenario är all information anonym.

Smarta städer är avgörande för att den pågående globala urbaniseringen ska vara till allas fördel. Att ha hög livskvalitet och leva hållbart i en stad kräver att mer resurser läggs på att göra saker enklare för invånarna. Det finns alltså en hel del fördelar med att bo i smarta städer.

Hållbarhet

Aldrig tidigare har hållbarhet varit så relevant som det är i dagsläget. Smarta städer gör det lättare att leva hållbart genom användning av förnyelsebara energikällor, miljövänligt byggd infrastruktur och bättre avfallshantering. En stad av cyklar istället för bilar är inte bara nyttigt för klimatet, det leder också till en trevligare stadsmiljö.

Säkerhet

I smarta städer läggs mer kraft på säkerhet. Användningen av teknologi underlättar övervakning, och dataanalys kan användas för att förbättra samtliga säkerhetssystem. Städerna blir på så sätt säkrare att bo i och ger sina invånare en känsla av trygghet.

Effektivitet

Ökad effektivitet är också ett resultat av att implementera fler digitala lösningar. Maskininlärning, AI och insamling av data kan förbättra resursallokering – till exempel energi och vatten – vilket minskar slöseri. Detta leder till avsevärda kostnadsbesparingar.

Internet of Things, förkortat IoT, och som på svenska kallas för sakernas internet, är en väsentlig del av smarta städer. IoT innebär att en stor andel av aktiva enheter inom stadsområdet är anslutna till ett större nätverk och att detta utnyttjas för att förbättra diverse tjänster. Det är till exempel vanligt att hus numera utrustas med lampor som kan kontrolleras från mobilen, vilket är en representation av IoT i miniatyr.

I smarta städer används IoT för att fatta bättre beslut. Data som samlas in analyseras algoritmiskt med AI för att optimera styrandet av fjärrenheter. Resultatet är kontinuerlig återkoppling och dynamisk justering, vilket kan förbättra den smarta stadens tjänster. I Sverige har samtliga städer som mål att bli mer smarta. Dessa initiativ består av mer än att bara implementera IoT-lösningar. I deras planer hittar du också saker som främjandet av miljövänliga alternativ. Du kan läsa mer om vad till exempel Stockholm gör för att nå dessa mål här.

Eftersom smarta städer spelar en avgörande roll när det gäller att hantera de utmaningar som urbanisering medför, har de potential att avsevärt förbättra stadslivet och invånarnas livskvalitet. Det finns många positiva saker med att bo i en stad, men också många negativa. Smarta städer gör det mer hållbart och trevligt att bo i en stad. Bättre transport, mindre föroreningar, effektivare energiförsörjning och smartare stadsplanering är direkta effekter av att vanliga städer blir smarta.

Konceptet “smart stad” är ganska nytt. Detta är inte så överraskande eftersom teknologierna som gör en sådan idé möjlig först nu börjar bli tillräckligt mogna. Smarta städer är dock någonting som diskuterats länge:

• 1970: Los Angeles tar rollen som första urbana projektet som nyttjar big data.
• 1994: Amsterdam skapar en virtuell stad för att främja internetanvändning. Projektet leder till ett ökat intresse för digitalisering i landet.
• 2005-2008: IBM och Cisco börjar investera i och undersöka teknik relaterat till smarta städer.
• 2011: Världens första Smart City Expo World Congress hålls i Barcelona. Evenemanget har mer än 6 000 besökare från länder över hela världen. Efter denna storsuccé blir det en årlig tillställning.

Det finns många fördelar med smarta städer, men att digitalisera och öka datainsamling medför även en hel del risker. IoT-enheter kan vara sårbara för intrång, data kan användas i illasinnat syfte och väsentlig infrastruktur kan lamslås genom digitala angrepp. Eftersom infrastruktur som vattenförsörjning och sjukvård kan vara skillnaden mellan liv och död, är det viktigt att digitala lösningar implementeras med ett primärt fokus på cybersäkerhet.

Smarta städer förutsätter att fler ingenjörer lägger fokus på digital säkerhet. Det har till exempel hänt tidigare att hackers stängt ner vattenreningskraftverk. Om all data som samlas in hamnar i fel händer, är det dessutom förödande för personlig integritet och säkerhet. Visst är smarta städer säkra, men extra mycket arbete måste läggas på att skydda mot intrång.

Även om ingen av dem kan kallas teoretiskt optimala smarta städer så finns det redan gott om åtminstone halvvägs smarta städer. Singapore, där man genom initiativet Smart Nation, försöker fullständigt digitalisera den offentliga sektorn, är ett utmärkt exempel. Många länder ser på städer som Singapore som förebild och representativt för hur våra städer kommer se ut i framtiden. Earth.org har tagit fram en lista på några av de städer som anses vara smartast i världen.

• Singapore
• Helsingfors
• Zürich
• Oslo
• Amsterdam
• New York
• Seoul