Vad är desinformation, misinformation och falska nyheter?

Lägg särskilt märke till ordet medveten i beskrivningen ovan. Just syftet bakom den felaktiga informationen är nyckeln till om den kan klassas som desinformation eller inte. Desinformation betyder alltså att någon avsiktligen lurar läsare/tittare/lyssnare för att påverka deras åsikter eller beteende.

Desinformation har förekommit sedan urminnes tider och ett klassiskt exempel är den propaganda som totalitära regimer använder sig av för att försöka kontrollera nyhetsflödet i ett land eller region.

Men desinformation sker även i mindre skala i många olika former och vissa av dem stöter vi regelbundet på i våra dagliga liv. Många olika sorters aktörer kan ligga bakom, till exempel myndigheter, företag, politiska organisationer eller individer.

Några vanligt förekommande exempel på olika sorters desinformation är:

• Manipulerad information har blivit allt vanligare, inte minst till följd av att olika tjänster för artificiell intelligens utvecklats enormt de senaste åren. Det har aldrig varit enklare att producera så kallade deep fakes eller manipulerade bilder som är omöjliga att särskilja från den äkta varan med blotta ögat. I den här kategorin kan vi även hitta falska webbplatser, vilket något många svenskar dessvärre stöter på i vardagen, t.ex. i samband med Swish-bedrägerier.
• Saker tagna ur sitt sammanhang kan lätt skapa en felaktig bild av verkligheten. Det kan till exempel handla om citat i felaktig kontext eller som klippts ned för att ge en skev bild av vad som verkligen sagts eller skrivits. På samma sätt kan statistik utan kontext användas för att vilseleda.
• Helt påhittad information är givetvis också vanligt förekommande och har de senaste åren tyvärr blivit allt mer vanligt förekommande, inte minst i politiska sammanhang. Vi har också covid-karantänen i färskt minne då konspirationsteorier spreds som en löpeld.

Om desinformation är medvetet vilseledande och har ett tydligt syfte, så syftar misinformation istället till felaktig information som sprids av misstag.

Det kan till exempel handla om rena missförstånd eller misstag, att journalister inte gjort tillräckliga efterforskningar eller att människor inte tagit del av hela innehållet i artiklar, reportage eller blogginlägg innan de bildar sig en uppfattning om något och sprider ordet vidare. Det är till exempel inte ovanligt att sensationslystna rubriker medvetet ger ett skevt intryck av innehållet för att fler ska klicka på dem online – och ibland läser folk inte mer än rubriken. Det är särskilt vanligt vad gäller politiskt innehåll där många inte ifrågasätter hur rimlig en rubrik är så länge den överensstämmer med deras egna åsikter.

De senaste åren har vi också blivit smärtsamt medvetna om hur duktiga AI-verktyg och chattbotar kan vara på att sprida misinformation. Hur övertygande de än framstår så gäller det alltid att ta ett steg tillbaka och vara källkritisk – även om AI-botar blivit allt smartare och kan bearbeta stora mängder data snabbt, så kan de fortfarande inte analysera informationen lika träffsäkert som en människa och risken är stor att de serverar faktafel som användarna tar som sanning. Kom också ihåg att det finns digitala verktyg som skyddar dig om du t.ex. oroar dig över ChatGPT:s säkerhet.

Även om gränsen mellan desinformation och misinformation kan kännas glasklar, så finns det tillfällen när den är suddigare. Till exempel är det inte ovanligt att desinformation i form av en nyhet eller ett rykte sprids vidare av någon som tror att det är sant – och då handlar det alltså i andra ledet snarare om misinformation.

Utöver traditionella hot online, som hackare som ägnar sig åt t.ex. spoofing eller social ingenjörskonst, så möter vi idag även hot i form av vilseledande information från politiker, företag, myndigheter och individer – och det kan ske via många olika kanaler. Desinformation sprids i allt från traditionella medier, via rykten eller flerkanaliga desinformationskampanjer.

Men aldrig har den spridits så snabbt eller så okontrollerat som efter att internet blev en del av vår vardag. Via social media kan informationen gillas, kommenteras eller delas vidare på bara några sekunder. Det har också minskat kostnaderna för de som vill vilseleda och till och med enskilda individer har idag möjlighet att få otroligt genomslag för sitt material.

En mycket oroväckande utveckling är också att vissa statliga aktörer använder digitala kanaler för just desinformationskampanjer i syfte att destabilisera och skapa motsättningar i andra nationer.

En desinformationskampanj är en medveten och organiserad insats riktad mot en särskild målgrupp för att vilseleda, manipulera eller minska förtroendet för något eller någon.

Desinformation och misinformation kan spridas av många olika anledningar, ibland utan egentligen ont uppsåt, men ofta med en klar och tydlig baktanke. Här är några av anledningarna bakom:

Politiska motiv

Desinformation har alltid spelat en viktig roll inom politiken och är ett effektivt sätt att smutskasta en politisk motståndare. Här är det väldigt tydligt hur stor inverkan sociala medier har och hur snabbt falsk information får spridning via digitala kanaler för att påverka politiska val.

För att stjäla fokus från verkliga nyheter

Detta går ofta hand i hand med politiska motiv. Att sprida desinformation kan vara ett sätt att få verkliga nyheter att drunkna i bruset av motstridig information och göra det omöjligt för människor att avgöra vad som är sant och falskt.

Ekonomisk vinning

Även inom företagsvärlden kan organisationer skaffa sig fördelar genom att minska förtroendet för sina största konkurrenter. Andra som tjänar ekonomiskt på desinformation är webbsajter och -plattformar vars annonsintäkter ökar ju fler klick på deras innehåll de får – då faller vissa för frestelsen att locka läsare/tittare med vilseledande rubriker.

Militära motiv

Propaganda har använts sedan tidernas begynnelse inom s.k. informationskrigföring (inte att förväxla med cyberkrig) för att manipulera både motståndarens och den egna sidan.

Humor

Det som var tänkt som ett roligt skämt kan missförstås och spridas vidare som misinformation. Vissa har svårt att förstå satir och tar humoristiskt material för sanning när de istället bör ta det med en nypa salt.

För att uppröra

Nätet är fullt av internettroll som sprider desinformation helt enkelt för sitt eget höga nöjes skull eller för att irritera och trakassera andra människor. Det är bara en av anledningarna till att människor använder SafeSearch. Safesearch, främst ett verktyg för att filtrera bort explicit innehåll i sökresultat, hjälper oavsiktligt i kampen mot desinformation. Genom att marknadsföra innehåll från erkända och välrenommerade källor pressar det ned potentiellt opålitliga.

Falska nyheter, eller engelskans fake news, är påhittade och vilseledande medieinnehåll som utger sig för att vara verkliga nyheter.

Om skillnaden mellan desinformation och misinformation ligger i syftet bakom informationen, så kretsar alltså definitionen av falska nyheter snarare om i vilken form och via vilka kanaler informationen sprids. Falska nyheter syftar främst till material som utger sig för att vara journalistiskt innehåll för att på så sätt framstå som mer trovärdigt.

Det har visat sig tydligt att många gärna och okritiskt delar falska nyheter i till exempel sociala medier så länge de överensstämmer med deras åsikter eller bekräftar deras fördomar.

Begreppet falska nyheter blev känt världen runt under USA:s före detta president Donald Trumps tid vid makten, då han använde det flitigt för att avfärda nyheter som inte föll honom i smaken.

Det finns många värdefulla digitala verktyg du kan använda för att öka cybersäkerheten. Men till skillnad från de flesta cyberhot går det inte att enbart förlita sig på tekniska hjälpmedel, så frågan kvarstår:

Hur avslöjar man desinformation?

Att avslöja desinformation och falska nyheter är främst en fråga om källkritik och att alltid vara på sin vakt för vilseledande information – hur gärna du än vill tro att något är sant.

Här är en checklista för hur du kan känna igen falska nyheter, desinformation och misinformation på nätet:

• Ifrågasätt källorna. Fundera på om källorna är tillförlitliga. Har nyheten skrivits av en trovärdig nyhetsbyrå? När det handlar om kontroversiella nyheter bör du också alltid kontrollera om de bekräftats av andra medier. Men även då gäller det att vara försiktig. Vid organiserade desinformationskampanjer, inte minst när högerextremistiska rörelser ligger bakom, har granskningar visat att flera olika nyhetssidor kan drivas av samma (eller samarbetande) individer eller mediekoncerner. Det innebär att liknande artiklar publiceras på flera olika webbsidor samtidigt och länkar till varandra som källor – allt för att få det att framstå som trovärdiga nyheter.
• Läs hela artikeln. Så kallade clickbait-rubriker speglar inte själva innehållet i en artikel på nätet – de är medvetet skrivna för att engagera eller provocera och locka dig att klicka på en artikel som oftast inte alls är lika spännande som rubriken i sig. Om du enbart läser rubriken är risken därför stor att du får en väldigt missvisande bild av innehållet.
• Lita inte automatiskt på bild- eller videomaterial. Det var inte länge sedan som bild- och videomanipulation var så komplicerad att du oftast själv kunde avgöra om bilderna och videorna du tittade på var äkta. Idag är situationen en helt annan. AI-verktyg och maskininlärning gör det oerhört enkelt för vem som helst att skapa bilder som föreställer precis vad som helst och ser trovärdiga ut. Vi har också sett manipulerade videor, så kallade deepfakes, där du skulle kunna svära på att en känd person säger de mest märkliga saker – men videorna är i själva verket skapade med hjälp av digital teknik.
• Vänd dig till faktagranskare. Faktagranskare arbetar för att avslöja falsk information för att du som läsare/lyssnare/tittare inte ska gå vilse i mediedjungeln. Tyvärr finns det ännu få alternativ för svenska nyheter, men många sociala medieplattformar låter idag användarna själva rapportera falska nyheter. Plattformen X (tidigare Twitter) har gjort sig känd som ett epicentrum för desinformation och om du använder den rekommenderar vi att du installerar webbläsartillägget Co-inform som ger dig mer kontext kring flaggade inlägg.
• Tänk på vem som vinner på att informationen sprids. Fundera alltid på i vems intresse viss information kan ha publicerats. Var alltid extra kritisk om det kan ligga politiska, ekonomiska eller religiösa motiv bakom.
• Leta efter den senaste informationen. Dubbelkolla alltid publiceringstiden för de artiklar du läser och kom ihåg att den information du tar del av kan vara föråldrad.