Vad är en blockkedja och hur fungerar det?

Vad är en blockkedja?

En blockkedja består av många sammanlänkande block som innehåller data från ett antal verifierande transaktioner. Varje kedjeblock verifieras via nätverket innan det accepteras som ytterligare ett block i kedjan. Blockkedjan fungerar som ett decentraliserat system för att registrera och lagra data. Den fungerar ungefär som en databas och är mest känd som en viktig del av de flesta kryptovalutor.

Hur fungerar blockkedjeteknik?

Kort sagt består en blockkedja i huvudsak av block som är validerade och som består av kryptografiska transaktioner som är verifierade genom matematiska algoritmer.

En blockkedja är sammansatt av en serie “block”. Termen “block” hänvisar till en enhet av datalagring inom blockkedjans kod. Varje block innehåller det unika numret på föregående block, vilket i sin tur skapar en “kedja” av block.

Det första blocket kallas genesisblocket, och är i sig bara en liten samling data, inte en kedja av datablock. Den innehåller dock en unik numerisk signifierare, exempelvis 0001. Om ett andra block sedan läggs till kommer det att identifiera sig som block 0002, och innehålla informationen att det följer block 0001. Det är så en kedja bildas.

Decentralisering

Till skillnad från en vanlig databas som är lagrad på en enda server, är en blockkedja decentraliserad och distribuerad över ett peer-to-peer-nätverk.

Varje nod i nätverket (vanligtvis en enhet eller en server av något slag) har en kopia av blockkedjan. Innan ett nytt block läggs till måste de flesta nod-operatörer på nätverket kontrollera och validera det. Detta hjälper till att begränsa hotet att människor manipulerar kedjans integritet (till exempel genom att lägga till ett block som inte länkar till det föregående blockets korrekta kod).

Bitcoins blockkedja hade exempelvis enligt uppgift mer än 13 000 noder förra året. Det är det man menar när man beskriver kryptovalutor och deras blockkedjor som decentraliserade. Tack vare detta system och sättet på vilket blocken är kodade är det mycket svårt att ta bort information från kedjan när den väl har lagts till – det är därför Bitcoins blockkedja ofta brukar kallas för Bitcoins “öppna huvudbok”.

Fördelar med blockkedjeteknik

Dataintegritet

Tack vare peer-to-peer-nätverkssystemet är det svårt för människor att komma åt och manipulera data som lagras i blockkedjan. När information väl är inbäddad i kedjan kan du vara relativt säker på integriteten och riktigheten hos den datan, även om du granskar den flera år efter att den lagts till.

Större transparens

De flesta blockkedjor är mycket transparenta, vilket gör att utomstående observatörer kan se all data som lagras i kedjan. Detta är särskilt viktigt när det kommer till kryptovalutor. Att spåra flödet av pengar genom blockchain-plånböcker är betydligt enklare än att följa det genom flöden på privata bankkonton. Den transparensen kan dessutom göra det enklare att identifiera och spåra bedragare.

Decentraliserad kontroll

Blockkedjeteknik bygger på idén om decentralisering. Den är inte beroende av stora organisationer som banker eller kreditkortsföretag för att hantera dina data och pengar. Istället undviker peer-to-peer-nätverkssystemet att enskilda personer eller enheter får för mycket kontroll över en blockkedja.

Nackdelar med blockkedjeteknik

Brist på reglering

Eftersom blockkedjetekniken är mindre reglerad är det mycket svårare att få tillbaka förluster i de fall som data du har lagrat på en blockkedja blir stulen. Om du har valuta i en blockchain-plånbok och någon lyckas komma åt den, finns det ingen bank eller myndighet som hjälper dig att få tillbaka pengarna. Detta är en viktig faktor till varför en stor andel av allmänheten har problem med att lita på kryptovalutor och tekniken som de bygger på.

För mycket transparens

Transparens är positivt, men kan också bli en nackdel. Eftersom det mesta av datan på en blockkedja är tillgänglig för de flesta, är det inte ett bra ställe att lagra känslig information. Hashing kan exempelvis dölja vem som är ägaren till data, men själva datan är fortfarande synlig för nyfikna ögon. Det är därför förslag om att använda blockkedjor för statlig journalföring eller medicinsk data bör behandlas med viss skepsis.

Exempel på blockkedjor och användningsområden

Om du har hört talas om blockkedjor tidigare, är det troligen i samband med två andra tekniska innovationer: kryptovalutor och NFT. Läs mer om dem nedan.

Kryptovaluta

Kryptovalutor som Bitcoin, Ethereum och Dogecoin (ja, det finns en valuta uppkallad efter Doge-memet) använder blockkedjor för att registrera transaktioner. Varje gång dessa digitala mynt byter ägare registreras interaktionen i ett block på en blockkedja.

Detta innebär att, om du kan hitta någons kryptoplånbok lagrad i blockkedjan, kan du se deras historik av kryptotransaktioner. Du kanske inte vet vem som äger plånboken, men du kan fortfarande se deras aktivitet eftersom blockkedjan är mycket transparent. När folk pratar om ospårbar kryptovaluta syftar de vanligtvis på att ägaren till plånboken ofta inte går att spåra, snarare än själva transaktionerna.

Även om transaktioner är offentligt tillgängliga, är detaljerna om vem som gör transaktionerna privata, tack vare en kryptografiprocess som kallas för hashing.

NFTs

Under det senaste året har NFT:er blivit enormt populärt. NFT står för “icke-fungibel token”, och dessa “tokens” är i huvudsak bara positioner på en blockkedja. De förknippas ofta med digitala konstverk eller andra icke-fysiska medier.

Varje token representerar ett unikt block på en blockkedja. Människor har köpt och sålt dessa tokens på ett sätt som liknar spekulativa aktier. Detta gör de genom att länka till media de äger, exempelvis en bild de skapat, till en position i ett block i blockkedjan. De kan sedan sälja ägandet av den positionen och tillhörande media till någon annan.

Köparen kan sedan sälja den vidare för att försöka göra vinst. Miljontals kronor har bytt ägare på detta sätt. Men innan du rusar ut för att köpa NFT-konst, bör du veta att många köpare redan har gjort enorma förluster på sina investeringar.

Interna företags blockkedjor

Vissa företag är öppna för att använda blockchain-teknik för intern journalföring, förutsatt att alla noder i nätverket är under deras kontroll. Detta är ett bra sätt att komma runt några av problemen med transparens samtidigt som fördelarna med dataintegritet och precision bevaras.

Med system som tillståndsbaserade och konsortium-blockkedjor kan flera företag eller statliga myndigheter upprätthålla ett enda nod-nätverk. Detta gör det möjligt att logga information och dela den på en blockkedja utan att den är allmänt tillgänglig.

Typer av blockkedjor

Offentliga blockkedje-nätverk

Dessa är den vanligaste typen av blockkedjor, som är tillgängliga för alla. Kryptovalutor körs på dessa typer av blockkedjor, och ger minst sekretess när det kommer till transaktions- och aktivitetsloggar.

Privata blockkedje-nätverk

En privat blockkedja passar för företag eller organisationer som vill använda sig av blockkedjetekniken, men utan den extrema decentraliseringen som en offentlig blockkedja innebär. Dessa blockkedjor kan centreras över flera enheter på en arbetsplats snarare än att vara spridda över flera noder över hela världen. Cybersäkerhet är viktigt, och detta tillvägagångssätt för blockkedjor kan möjliggöra en högre nivå av säkerhet och integritet.

Tillståndsbaserade blockkedje-nätverk

Dessa blockkedjor är också ett bra alternativ för företag, tillståndsbaserade blockkedjor är precis vad de låter som. De kräver åtkomst som beviljas antingen genom en central administratör eller användning av automatiserade verifieringsprocesser. En privat blockkedja kan också vara en tillståndsbaserad blockkedja och vice versa.

Konsortium-blockkedjor

Konsortium-blockkedjor fungerar som privata och tillståndsbaserade blockkedjor, skillnaden är att de endast är delade mellan berörda organisationer. Till exempel kan flera företag eller statliga myndigheter ansvara för att underhålla noder i ett blockkedje-nätverk. Det kunde fortfarande hållas relativt privat, men medlemmar i alla de inblandade organisationerna kan komma åt den data som lagras.

Framtiden för blockkedjor

Blockkedjor har många potentiella användningsområden, och revolutionerar redan valuta- och dataägande. Men trots vissa entusiastiska förutsägelser om dess transformativa kraft i samhället i stort, är det osannolikt att vi kommer att se en massökning av blockkedjor inom en nära framtid.

De största fördelarna med blockkedjor – decentralisering och transparens – gör dem också olämpliga för många användningsområden utanför kryptovalutor. Även om tekniken kommer fortsätta att vinna popularitet och kan utvecklas för att passa företagens och myndigheternas behov, är dess fulla potential ännu inte realiserad.

Är blockkedjor säkra och pålitliga?

Kan man lita på blockchain? Som köpare kan du lita på att säljaren äger aktierna, eftersom att en ny ägare inte kommer att föras in i blockkedjans data förrän betalningen till säljaren är genomförd och registrerad i ett annat block i blockkedjan.

Gällande säkerheten när det kommer till blockkedjor, så skyddas alla blockens koder av kraftfulla kryptografiska verktyg som höjer säkerheten. Dessutom är all registrerad data oåterkallelig, vilket innebär att inga genomförda transaktioner kan raderas och att datan därmed inte kan manipuleras.