Nationella integritetstestet 2025: Sverige halkar efter i digital integritet

Om Nationella integritetstestet

Nationella integritetstestet är en internationell undersökning som mäter hur väl människor förstår internetsäkerhet och digital integritet. Testet består av 22 frågor som täcker tre områden: digitala vardagsvanor, integritetsmedvetenhet och cybersäkerhetsrisker.

I år deltog fler än 30 000 personer från 185 länder. För att göra jämförelser mellan länder rättvisa fokuserar analysen på 31 länder med minst 100 deltagare vardera. På så sätt går det att se både individuella resultat och nationella skillnader i digitala kunskaper.

Varje land får en NPT-poäng baserat på deltagarnas prestationer i de tre kategorierna. Dessutom delas alla deltagare in i fyra olika ”cyberpersonas” som visar hur medvetna de är om cybersäkerhet – från de minst till de mest kunniga.

Så beräknas resultaten

NPT-poängen visar hur väl en person förstår digital integritet och cybersäkerhet. Den bygger på tre delar:

• Dagligt digitalt liv – hur man hanterar lösenord, uppdateringar, datadelning och appbehörigheter.
• Integritetsmedvetenhet – hur bra man är på att känna igen risker som nätfiske, bedrägerier och företags insamling av data.
• Digital risk – hur försiktig man är när man ställs inför riskfyllda situationer online.

Varje fråga i testet är värd 4,5 % av slutresultatet. Slutpoängen är ett genomsnitt av de tre kategorierna. Ju fler rätt svar i varje del, desto högre blir totalpoängen.

Vad visade resultaten för Sverige?

Sveriges totalpoäng 2025 blev 55,0, oförändrat från året innan och under det globala snittet på 57,0. Resultaten visar en blandad bild:

• Dagligt digitalt liv förbättrades från 50,0 till 53,0, i nivå med globalt snittet (53,0).
• Integritetsmedvetenhet stod still på 51,0, något under det globala resultatet (52,0).
• Digital risk sjönk från 64,0 till 63,0, men är fortfarande Sveriges starkaste område (globalt 66,0).

Svenskarna ligger bland de bättre globalt på flera punkter. Nästan alla deltagare vet var man bör förvara lösenord (94,5 % jämfört med 93,9 % globalt), och en majoritet är också medvetna om hur hemnätverket kan säkras (85,8 % mot 80,5 % globalt). Svenskarna klarade sig dessutom bra när de fick frågor om hur man hanterar ransomware eller nätfiskeattacker (72,2 % mot 68,8 % globalt). Även när det gäller att känna igen misstänkta streamingerbjudanden låg Sverige över snittet, med 95,5 % rätt jämfört med 94,6 % globalt. Sammantaget visar detta att många svenskar är bra på att upptäcka direkta hot och känner till grunderna i cybersäkerhet.

Samtidigt finns tydliga svagheter där Sverige hör till de sämsta länderna i testet. Den mest iögonfallande bristen gäller bluffmejl från bedragare som utger sig för att representera banker – bara 51,4 % av svenskarna visste hur de skulle agera, vilket är nästan 20 procentenheter lägre än det globala snittet på 70,4 %. Lika oroväckande är resultatet för frågan om användarvillkor, där endast 28,1 % förstod vikten av att läsa igenom dem innan man använder appar och onlinetjänster, jämfört med 34,3 % globalt. Även förmågan att identifiera falska webbplatser för nätfiske var låg (30,5 % mot 31,7 % globalt). Tillsammans pekar dessa resultat på att Sverige, trots stark riskmedvetenhet i vissa situationer, har stora brister i vardagliga och grundläggande integritetsfrågor.

Cyberpersonas i Sverige

Precis som tidigare år delas deltagarna in i fyra grupper utifrån kunskapsnivå:

• Cyber Wanderer (1–24 %): 2,0 % i Sverige (globalt 1,0 %)
• Cyber Tourist (25–49 %): 27,0 % i Sverige (globalt 23,0 %)
• Cyber Adventurer (50–74 %): 64,0 % i Sverige (globalt 65,0 %)
• Cyber Star (75–100 %): 8,0 % i Sverige (globalt 10,0 %)

Fördelningen visar att Sverige har färre toppresterande än snittet, och något fler som stannar kvar på mellannivån.

Största förändringarna sedan 2024

Jämfört med ifjol syns små förändringar:

• Förbättringar inom digitala vardagsvanor (från 50,0 till 53,0).
• Oförändrad nivå inom integritetsmedvetenhet (51,0).
• En liten nedgång inom digital risk (från 64,0 till 63,0).

Sammantaget innebär det att Sverige fortfarande ligger kvar under det globala snittet, utan tydliga framsteg i integritetsfrågor.

En överblick av de globala resultaten

Globalt sett står utvecklingen stilla. Den genomsnittliga NPT-poängen 2025 blev 57,0 – samma som 2024. Små förbättringar syns i vardagliga vanor, medan medvetenheten kring integritet och digitala risker minskar.

Deltagarna presterade bäst på grundläggande kunskaper: att skapa starka lösenord (96,0 %), känna igen falska streamingerbjudanden (95,0 %) och veta vilken känslig information som är olämplig att dela i sociala medier (90,0 %). Däremot är kunskapen låg inom nyare områden som risker relaterade till artificiell intelligens (6,0 %), hur internetleverantörer samlar in metadata och var lösenord bör lagras säkert.

”AI har höjt insatserna online, men grunderna för att hålla sig säker är desamma. Många blir bättre på att upptäcka bluffar, men alltför många hoppar över uppdateringar eller återanvänder lösenord – små misstag som kriminella utnyttjar”, säger Marijus Briedis, teknikchef (CTO) på NordVPN.

”Testet syftar till att utbilda människor världen över om cyberhot och ge tydliga och praktiska råd för att minska riskerna för bedrägerier, datainsamling, övervakning och andra hot på nätet”, tillägger han.

Metodik

Nationella integritetstestet är öppet för alla online. Det använder inga kvoter för ålder, kön eller bakgrund och är därför inte nationellt representativt.

År 2025 deltog 30 792 personer i testet, jämfört med 25 567 år 2024 och 30 747 år 2023. Resultaten i denna artikel bygger på data insamlad till och med 31 juli 2025. Om siffrorna på NPT:s webbplats ser något annorlunda ut beror det på att fler har deltagit efter det datumet.

Testa din egen kunskap

Tror du att du skulle klara dig bättre? Gör Nationella integritetstestet själv och se hur dina kunskaper står sig. Vill du få hela bilden kan du även kolla in de globala resultaten i 2025 års NPT-rapport.