Din IP-adress: Okänd · Din status: SkyddadOskyddadOkänd

Vad är en hoax i den digitala världen?

Sociala medier övervakas knappt, så vem som helst kan lägga upp (nästan) vad som helst på dem. Det blir svårt att skilja sanning från fiktion, så meddelanden som ”Mark Zuckerberg kommer att dela sina miljoner med dig om du vidarebefordrar detta meddelande” blir allt vanligare – och vissa tror till och med på dem. Dessa meddelanden är dock bluffar, en så kallad “hoax” som en hacker kan använda sig av för att lura sina offer. Hoax på svenska betyder bluff och innebär att man försöker få åhöraren att tro att något som är osant är sant.

Ruth Matthews Ruth Matthews

Ruth Matthews

Vad är en hoax i den digitala världen?

Vad är definitionen av en hoax?

En hoax är ett meddelande som lurar människor att tro att något är sant fast det inte är det. Hoaxes kan vara allt från rykten, urban legends, pseudovetenskap eller aprilskämt som accepteras som en sanning av den som tittar eller lyssnar. Tillbaka på 1600-talet innebar ordet hoax “att fuska”. Kärnan i ordet har med andra ord inte förändrats speciellt mycket sedan dess.

Så känner du igen en hoax

Hoaxes sprider sig som virus eftersom att de leker med starka mänskliga känslor, som girighet och stolthet. Bedragaren skapar vanligtvis en berättelse och använder i denna ett emotionellt språk för att nå lyssnaren. De kan använda vag information för att dölja sina lögner eller använda falska källor för att ge en falsk känsla av trovärdighet eller auktoritet.

Nästa steg för att få dig att tro på lögnen är att skapa en känsla av brådska. Vanligtvis kommer bedragaren att be dig vidarebefordra meddelandet till andra eller ladda ner falsk programvara. De belyser även ofta “konsekvenserna” om du inte gör som de har bett dig om.

Hoaxes i den digitala världen

Det finns många typer av hoaxes du kan drabbas av.

Så här ser de ut i den digitala världen:

1. Hoax-meddelanden

Hoax-meddelanden används vanligtvis som bete i social manipulation-attacker och är inte direkt farliga om du inte agerar på dem. De kan till exempel användas vid nätfiske för att övertyga dig om att klicka på en falsk URL eller ladda ner ett misstänkt dokument. Detta kan sedan användas för att stjäla din personliga information som inloggningar, lösenord och kreditkortsuppgifter. De kan också stjäla din identitet genom så kallat spoofing. De kan också övertyga dig om att ta bort farliga systemfiler som faktiskt är nyckeln till att hålla dig säker.

2. Sociala medier

Hoaxes kan spridas i en rasande fart på sociala medier. Människor ifrågasätter inte innehållet i inläggen och meddelandena de ser och delar dem direkt med sina vänner utan att tänka efter. Sådana hoaxes kan inte göra mycket skada om du inte agerar på dem eller sprider dem ännu mer. Men hur kan du känna igen en?

Ett bra exempel kan vara ett meddelande på din wall som säger ”Din dator är infekterad med ett virus. Det kommer att radera alla dina filer om du inte vidarebefordrar meddelandet till 20 vänner”.

Det är mycket osannolikt att någon som publicerar detta på din wall på allvar skulle ha tillgång till din dator och skulle kunna berätta om du har ett virus eller inte. Även om din enhet var infekterad skulle viruset inte försvinna, helt enkelt för att du vidarebefordrade ett falskt meddelande till dina vänner.

3. Hoax-program

Den farligaste av dem alla är dock Hoax-program som internetanvändare tenderar att ladda ner frivilligt. Så vad är ett hoax-virus och hur får människor det?

Datorer blir överbelastade med tillfälliga data, dokument och uppblåsta cachar. Med tiden minskar detta enhetens prestanda. Därför letar vissa användare efter program som de tänker ska hjälpa dem att lösa detta problem. Om du inte vet vad du letar efter, så kan du tyvärr råka ladda ner adware eller en trojan istället för användbar programvara.

Oftast stöter folk på sådan programvara via Google-sökningar, Google-annonser, webbanderoller eller pop-ups. De senare är särskilt farliga eftersom de kan skrämma människor med virusvarningar och kommer därefter att lova att åtgärda problemet bara du laddar ner deras programvara.

Så skyddar du dig från digitala bedrägerier

Hoaxes sprids som löpeld, så det är svårt att skydda dig från att se eller ta emot en innan faran redan är där. Men kom ihåg att en hoax inte kan skada dig om du inte agerar på dem. Innan du klickar på misstänkta länkar från ett skräppostmeddelande eller blir frestad att ladda ner okänd programvara, bör du ha detta i åtanke:

  • Ta informationen med en nypa salt. Fakta-kontrollera alltid om du kan.
  • Om du leder en organisation är det ett bra första steg att utbilda ditt team i att känna igen en hoax.
  • Leta efter ovanliga formuleringar som är för familjära (som “jättegammal” för att beskriva hur gammal din programvara är istället för “föråldrad”).
  • Radera meddelandet om det är ett kedjebrev.
  • Lämna inte kontaktuppgifter på alla webbplatser du besöker.
  • Använd ett bra antivirusprogram.
  • Stäng ner misstänkta popup-fönster och klicka inte på några länkar, särskilt de som försöker se ut som ett antivirusmeddelande.
  • Använd adblocker och webbläsartillägg som blockerar skadliga webbanderoller, annonser och popup-fönster.
  • Använd alltid säkra lösenord som du byter med jämna mellanrum.
Inta en proaktiv inställning till din onlinesäkerhet.

Finns också på: English and Suomi.

Ruth Matthews
Ruth Matthews Ruth Matthews
success Verifierad författare
Ruth Matthews är innehållsansvarig på NordVPN. Då hon alltid varit intresserad av datasäkerhet och digital integritet studerar hon ämnet regelbundet och delar med sig av sina insikter till läsarna.