Vad är malware? Definition, typer och hur du tar bort skadlig kod

Vad är malware?

Effekterna av en malware-infektion kan variera från en mindre irritation till en fullskalig säkerhetskris. Ett adware-program kanske bara fyller din skärm med irriterande pop-up-annonser, medan ransomware kan låsa dig ute från ditt system och kräva tusentals kronor i lösensumma. I värsta fall kan malware-attacken leda till enorma dataintrång där känslig information läcker ut och företag eller privatpersoners rykte skadas.

Hur skadlig programvara fungerar beror på dess typ och syfte. Vissa, som virus, fäster sig vid legitima filer och behöver användarens interaktion för att spridas vidare. Andra, som maskar, kan kopiera sig själva och sprida sig i nätverk helt utan att någon gör något. Mer avancerade hot, som filfri malware, utnyttjar inbyggda systemverktyg för att genomföra attacker, vilket gör dem ännu svårare att upptäcka.

En av de största farorna med malware är dess förmåga att sprida sig snabbt. Cyberbrottslingar använder skadliga webbplatser, infekterade e-postbilagor och manipulerad programvara för att smyga in malware på enheter – ofta utan att användaren märker det. Ett enda klick eller en oavsiktlig nedladdning kan äventyra hela systemet, och det är därför som starka säkerhetsåtgärder är nödvändiga för att hålla enheter skyddade.

Vad gör malware?

Malware kan ta sig in i enheter på en rad lömska sätt – genom e-postbilagor, skadliga webbplatser, infekterade nedladdningar och till och med via skadliga annonser. När det väl har tagit sig in kan det orsaka stor skada på olika sätt, inklusive stöld av känslig information, ekonomiskt bedrägeri, spionage och till och med korruption av hela nätverk.

Vissa typer av malware arbetar i det tysta, samlar in personlig information som bankuppgifter och inloggningsuppgifter utan att användaren märker något. Andra, som ransomware, slår till direkt genom att låsa alla filer på enheten och kräva en lösensumma för att släppa dem fria. Sådana malware-attacker kan vara katastrofala, särskilt för företag, och leda till stora ekonomiska förluster och skadat rykte. I extrema fall kan hela nätverk komprometteras, vilket kan resultera i driftstopp och omfattande dataintrång.

Ju längre malware får verka obemärkt, desto större skada kan det orsaka. En liten infektion kan börja med att systemet blir långsammare, men om den lämnas utan åtgärd kan det eskalera till datastöld, ekonomiskt bedrägeri eller en fullständig systemkrasch. Att upptäcka malware i ett tidigt skede kan förhindra omfattande skador. Här är några vanliga tecken på att en enhet kan vara infekterad:

• Försämrad prestanda. Om din enhet plötsligt blir långsam, slö eller har svårt att hantera enkla uppgifter kan det vara malware som använder systemresurser i bakgrunden.
• Återkommande krascher eller frysningar. Om din dator eller mobil regelbundet kraschar, visar felmeddelanden eller fryser utan anledning kan det vara ett tecken på infektion.
• Oönskade pop-ups och omdirigeringar i webbläsaren. Om du ständigt bombarderas av påträngande annonser eller hamnar på skumma webbplatser utan att du klickat dig dit kan malware i form av adware eller andra skadliga program vara inblandade.
• Ovanlig nätverksaktivitet. Malware kommunicerar ofta med externa servrar för att skicka stulen data. Om du märker av onormalt hög dataförbrukning eller obehöriga anslutningar är det en varningssignal.
• Misstänkta inloggningar eller säkerhetsintrång. Om du får varningar om inloggningar från okända platser eller märker förändringar i dina onlinekonton som du inte gjort själv kan malware ha stulit dina inloggningsuppgifter.

Malwarens historia

Malware har funnits i flera decennier. Dess historia går tillbaka till 1970-talet, då det första kända malware-programmet, Creeper, spreds via ARPANET som ett experiment. På den tiden var malware mer av ett tankeexperiment än ett verkligt hot.

I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet började virus orsaka allvarliga störningar. Brain-viruset, som dök upp 1986, var det första exemplet på PC-baserad malware och spreds via floppydisketter. När tekniken utvecklades blev även cyberhoten mer avancerade. Under 2000-talet ökade användningen av botnät, maskar och trojaner, som kunde stjäla data, ta kontroll över infekterade datorer och starta storskaliga malware-attacker.

Idag är malware-attacker mer sofistikerade och sprids snabbare än någonsin. Cyberbrottslingar använder automation, artificiell intelligens och illegala tjänster som Malware as a Service (MaaS) för att genomföra attacker i stor skala. Ingen uppkopplad enhet är helt säker – allt som kopplas in i en USB-port, inklusive lampor, fläktar, högtalare och till och med leksaker, kan utnyttjas för att sprida skadlig kod.

Typer av malware och exempel

Malware finns i många olika former, var och en med sina egna egenskaper. Vissa typer av malware har skapats för att stjäla känslig information, medan andra för att störa datasystem eller ta kontroll över enheter utan tillstånd. Här följer en översikt över olika typer av malware med exempel.

Skydd mot malware

Statistiken över malware-attacker är dyster läsning och det har aldrig varit viktigare att säkra dina enheter. Att ligga steget före cyberhot innebär att du måste veta hur du upptäcker, tar bort och förebygger malware innan de hinner orsaka allvarlig skada. Här följer några steg för att hålla dina enheter säkrare och vad du bör göra om du misstänker en infektion.

Hur du blir av med malware

Om din enhet är infekterad bör din första prioritet vara att ta bort malware:

• Kör en fullständig systemsökning. Använd ett malware-skannerprogram för att identifiera och ta bort hot. En djupskanning med pålitlig antivirus- eller anti-malware-programvara kan hjälpa till att upptäcka skadliga filer och sätta dem i karantän.
• Starta enheten i felsäkert läge och ta bort misstänkta program. Felsäkert läge förhindrar att skadliga program körs vid uppstart, vilket gör dem lättare att ta bort.
• Avinstallera misstänkta program. Följ din enhets vanliga avinstallationsprocess för att rensa bort malware eller annan oönskad programvara som kan vara skadlig.
• Återställ systemet till en tidigare version. Om du har en säkerhetskopia av ditt operativsystem och dina filer, eller om din enhet har en återställningspunkt, kan du använda den för att återställa systemet till ett tillstånd innan infektionen. Detta ångrar alla förändringar som gjorts av den skadliga programvaran.

Hur du förebygger malware

Förebyggande är alltid bättre än att behöva åtgärda en infektion. För att minimera risken för malware, se till att göra dessa grundläggande säkerhetsvanor till en del av din dagliga rutin:

• Var försiktig med e-post och nedladdningar. Klicka inte på okända länkar eller ladda ner misstänkta bilagor, särskilt om de kommer från någon du inte känner.
• Håll din programvara och dina enheter uppdaterade. Regelbundna uppdateringar av operativsystem, webbläsare och program täpper igen säkerhetshål som kan utnyttjas av cyberbrottslingar.
• Surfa säkert. Använd en blockerare för skadliga webbplatser eller en länkgranskare innan du öppnar URL:er från okända källor. Använd även VPN-tjänster med inbyggda skyddsfunktioner.
• Använd starka lösenord och flerfaktorsautentisering. Detta gör det svårare för hackare att få obehörig åtkomst till dina konton.
• Håll dig till pålitliga källor. Ladda bara ner program och filer från betrodda plattformar och verifiera deras legitimitet.
• Installera antivirus- och anti-malware-program. Dessa verktyg kan upptäcka och blockera hot innan de orsakar skada.
• Använd webbläsartillägg. Annonsblockerare och anti-nätfiskeverktyg kan skydda dig från skadligt innehåll och bluffwebbplatser.
• Håll dig uppdaterad. Lär dig om nya hot och hur du kan skydda dig mot dem.

Hur du rapporterar malware-attacker

Även om det inte finns en direkt knapp för att "rapportera malware", kan du ändå vidta åtgärder genom att anmäla cyberhot via rätt kanaler:

• Om du drabbas av en malware-attack i Sverige bör du rapportera cyberbrottet till Polismyndigheten. Du kan göra en anmälan via Polisens hemsida eller genom att ringa 114 14. Det är viktigt att anmäla cyberbrottet så snart som möjligt för att bevis inte ska hinna försvinna. Spara allt relevant bevismaterial digitalt, som t.ex. skärmdumpar, filer, bilder och e-postmeddelanden, för att underlätta polisens utredning.
• Om du stöter på en webbplats som sprider malware kan du rapportera den till sökmotorer som Google och Microsoft Bing. Många webbläsare har också inbyggda funktioner för att flagga och rapportera farliga sidor.
• Om du får en malware-infektion på jobbet ska du omedelbart meddela din IT-säkerhetsavdelning så att de kan vidta åtgärder för att begränsa och eliminera hotet.

Framtida trender inom malware-utveckling

I takt med att tekniken blir smartare utvecklas även malware, och trenderna visar tydligt hur hotbilden förändras. Varje dag upptäcks över 450 000 nya malware-program.

En av de mest oroande trenderna är den snabba ökningen av ransomware-attacker. År 2011 rapporterades endast fem större ransomware-attacker under hela året. Spolar vi fram till 2024 så uppskattade cybersäkerhetsexperter att mellan 20 och 25 större ransomware-attacker skedde varje dag.

Artificiell intelligens (AI) gör malware både smartare och svårare att upptäcka. AI-genererade nätfiskeattacker har blivit så övertygande att 65% av nätfiskemejl nu passerar autentiseringskontroller, och 58% tar sig förbi traditionella säkerhetsfilter. Cybersäkerhetsexperter menar att denna trend drivs av cyberbrottslingars användning av generativ AI för att skapa personliga och automatiserade attacker, vilket gör nätfiske farligare än någonsin.

En annan oroande trend är hur Discord används som plattform för att sprida skadlig programvara. Malware som upptäckts inom Discord-appen eller som distribueras via Discord-kanaler maskerar sig ofta som fusk för spel, piratkopierade program eller andra till synes ofarliga filer. Hackare använder också plattformen för att dela nätfiskelänkar och sälja Malware as a Service, vilket gör det enklare än någonsin för cyberkriminella att utföra malware-attacker.