Två tredjedelar av svenskar utsatta för cyberbrott: Ny NordVPN-studie av onlinebedrägerier i Sverige

Digitala bedrägerier är utbredda i Sverige

Undersökningen visar att två tredjedelar, eller närmare bestämt 64%, av svenska internetanvändare har blivit utsatta för någon form av cyberbrott under de senaste två åren. Detta innebär att majoriteten av oss, på ett eller annat sätt, har stött på bedrägeriförsök online. De vanligaste typerna av bedrägerier inkluderar falska inloggningssidor (34%), leveransbedrägerier (29%) och falska kundtjänstsamtal (27%) där bedragare utger sig för att vara representanter från banker eller andra företag. Samtidigt är kloning av bankkort och stöld av personliga eller företagsdata de bedrägerier som upplevs som de mest skadliga av svenskar.

En närmare titt på statistiken visar att av de som drabbats av cyberbrott har en stor andel, över 40%, varit med om minst två olika typer av bedrägeriförsök. Av dessa rapporterade 15% att de utsatts för tre eller fler typer av bedrägerier, vilket understryker hur varierande och utbredda dessa brott är. De cyberkriminella anpassar sina metoder efter den teknologiska utvecklingen och de digitala vanor som svenska internetanvändare har.

Cyberbrottslingarna följer trenderna

En av de mest slående insikterna från undersökningen är hur cyberbrottslingar är snabba att anpassa sina metoder efter populära digitala trender. Ju mer populär en kommunikationskanal är, desto större är risken att den används för bedrägerier. Till exempel, med den ökande användningen av sociala medier och e-post, har dessa kanaler blivit primära måltavlor för cyberbrottslingar.

Statistik från undersökningen visar att bland de som blivit utsatta för cyberbrott under de senaste två åren, hade 58% stött på bedrägerier via e-post, medan 45% rapporterade incidenter via sociala medier. Av de som blivit utsatta via sociala medier var 33% unga vuxna mellan 18 och 34 år, vilket visar att yngre människor som ofta använder dessa plattformar är särskilt sårbara.

En annan trend som framkom är att äldre individer i större utsträckning blir utsatta för bedrägerier via telefon (s.k. vishing) eller SMS (smishing). Bland de över 55 år rapporterade 40% att de blivit kontaktade av bedragare via dessa kanaler, vilket är dubbelt så många jämfört med den yngre generationen.

Vilka typer av bedrägerier anses vara mest skadliga?

När det kommer till vilka bedrägerier som upplevs som mest skadliga så framträder en intressant bild. Trots att vissa typer av bedrägerier, som kloning av bankkort och stöld av personliga eller affärsrelaterade data, inte är lika vanliga, är det dessa som svenskarna fruktar mest. Över 70% av de tillfrågade anser att kloning av bankkort är ett av de mest skadliga brotten, även om det är relativt sällsynt jämfört med exempelvis leveransbedrägerier.

Skillnaderna i upplevd skada baserat på ålder och kön är också märkbara. Kvinnor och äldre personer tenderar att se onlinebedrägerier som mer hotfulla än yngre män. Till exempel uppfattar 65% av kvinnor kloning av bankkort som mycket skadligt, jämfört med 55% av män. Dessutom ser personer över 55 år data- och identitetsstöld som mer skadliga (68%) än den yngre generationen (45%).

Hur reagerar svenskar på bedrägeriförsök?

Hur reagerar då svenskarna när de utsätts för ett bedrägeriförsök? Undersökningen avslöjar att två tredjedelar, eller 66%, av de drabbade vidtog någon form av åtgärd. Av dessa var det vanligast att anmäla händelsen till myndigheter eller att informera vänner och familj om vad som hänt. Detta visar en stark medvetenhet och vilja att motverka cyberbrott.

Män är dock mindre benägna än kvinnor att rapportera incidenter. 27% av männen som blivit utsatta för bedrägeriförsök valde att inte vidta någon åtgärd alls, jämfört med 20% av kvinnorna. Detta kan delvis förklaras av en överdriven självtillit hos män, där de tror att de kan hantera situationen själva, eller en bristande insikt i allvaret av händelsen.

En annan intressant aspekt är att 34% av de som drabbats av ett bedrägeriförsök valde att vidta personliga åtgärder, som att öka sin egen säkerhet online, medan 49% valde att vidta sociala åtgärder, som att varna andra. Därtill valde 16% att vidta både personliga och sociala åtgärder. Detta visar att svenskar är benägna att inte bara skydda sig själva, utan också att bidra till en ökad medvetenhet i samhället om cyberhot.

Det finns också en skillnad i hur man reagerar på att ha blivit lurad på nätet beroende på ålder. Yngre personer är mer benägna att ta personliga åtgärder (42%) medan äldre personer i större utsträckning väljer att rapportera händelsen till myndigheter (57%).

Vad gör oss sårbara för bedrägerier?

När det kommer till varför människor faller offer för cyberbrott så pekar undersökningen på flera intressanta faktorer. Den vanligaste förklaringen bland de tillfrågade är att brottslingarna har avancerade tekniska och psykologiska kunskaper. Nästan 60% av respondenterna ansåg att det är cyberbrottslingarnas professionalism som gör dem så farliga.

Dock är det också viktigt att belysa våra egna sårbarheter. Endast en mindre del av respondenterna, cirka 30%, erkände att deras egen girighet, överdrivna självsäkerhet eller bristande kunskap bidrog till att de föll offer för bedrägerier. Detta indikerar att det finns en viss ovilja att erkänna personlig sårbarhet, vilket i sin tur kan öka risken för att bli utsatt igen i framtiden.

Skillnader i synen på sårbarhet kan också ses mellan könen. Kvinnor tenderar att betona cyberbrottslingarnas avancerade metoder, medan män oftare pekar på personliga brister som orsaken till varför någon faller offer.

Konsekvenser av cyberbrott

Konsekvenserna av att utsättas för cyberbrott är ofta allvarliga, både ekonomiskt och psykologiskt. Enligt undersökningen rapporterade 40% av de som drabbats att de upplevt negativa konsekvenser. Den vanligaste följden, som drabbade 35% av de som upplevt konsekvenser, var ekonomiska förluster. 40% förlorade upp till 1 000 kr, men det fanns också en betydande andel, 30%, som förlorade mellan 1 000 och 5 000 kr. 5% uppgav att de förlorade mer än 10 000 kr.

Det är inte bara de direkta ekonomiska förlusterna som är problematiska. Nästan 25% av de drabbade rapporterade att de upplevde långvariga psykiska effekter, som oro och minskad tillit till digitala tjänster. Detta understryker behovet av att inte bara fokusera på att förhindra ekonomiska förluster, utan också på att stödja de som drabbas för att återställa deras förtroende för digitala plattformar.

Ytterligare 10% rapporterade att de behövde ta ut extra tid från jobbet eller sina dagliga aktiviteter för att hantera konsekvenserna av cyberbrottet, vilket ytterligare understryker den breda påverkan som dessa händelser kan ha på individer.

Vad kan man göra för att skydda sig?

När det kommer till skyddsåtgärder visar undersökningen att svenskar generellt sett är medvetna om hoten och konsekvenserna av cyberbrott. Många nämner vaksamhet och sunt förnuft som effektiva åtgärder för att undvika bedrägerier online. Detta inkluderar att vara försiktig med att klicka på länkar i e-post, att kontrollera avsändarens identitet och att aldrig dela känslig information via osäkra kanaler.

Trots medvetenheten om dessa hot är det dock många som inte vidtar mer avancerade säkerhetsåtgärder. Endast en mindre del av respondenterna, cirka 25%, rapporterade att de regelbundet verifierar webbplatsers autenticitet eller använder komplexa lösenord. Detta tyder på att det finns ett behov av ökad utbildning och medvetenhet om hur man kan skydda sig själv online.

Tvåfaktorsautentisering, brandväggar och antivirusprogram ses som de mest effektiva verktygen för att förhindra cyberbrott, särskilt bland den yngre generationen. Intressant nog är det äldre användare som föredrar traditionella säkerhetsåtgärder som antivirusprogram, medan yngre ofta väljer modernare metoder som tvåfaktorsautentisering.

En annan åtgärd som togs upp i undersökningen är cyberförsäkringar. Även om medvetenheten om personlig cyberförsäkring fortfarande är relativt låg, med endast 4% som uppger att de har en sådan idag och 20% som säger sig vara medvetna om dem, visar undersökningen att intresset för att skaffa en sådan försäkring ökar. 18% av de tillfrågade överväger att teckna en cyberförsäkring i framtiden, vilket pekar på en växande insikt om behovet av ett mer omfattande skydd mot de ekonomiska konsekvenserna av cyberbrott.

Metodik

Undersökningen beställdes av NordVPN och genomfördes av det externa företaget Cint under perioden 30 juli till 8 augusti 2024. Undersökningens målgrupp var invånare i Sverige i åldern 18-74 år (nationellt representativt). Urvalet togs från nationella internetanvändare, och kvoter sattes för ålder, kön och bostadsort. Totalt deltog 1 000 personer i undersökningen.