Cyberkrig: det digitala slagfältet

Cyberkrig är ett brett begrepp som inkluderar alla möjliga olika typer av verktyg och tekniker. Spionage är en form av cyberkrig, vilket även stämmer för hackerattacker mot företag, organisationer och myndigheter.

Vad som vanligtvis är gemensamt för alla typer av cyberkrig är att de är avsedda för att förstöra, stjäla eller sabotera något, men cyberattacker kan ha en bred variation av anledningar, vilket är varför det är så svårt att definiera termen.

Även om cyberkrig och cyberspionage inte nödvändigtvis är samma sak, är de starkt sammankopplade. Cyberspionage kan ta många olika former, exempelvis att företag spionerar på privatpersoner, men även att myndigheter spionerar på företag, med mera. Detta behöver inte vara en del i cyberkrigföring, men kan vara det under vissa omständigheter.

Cyberspionage i krig används främst av myndigheter eller militär, för att på så sätt få tillgång till information som hjälper dem i krigföringen.

Det finns många anledningar för varför militär, myndigheter och andra organisationer ägnar sig åt cyberkrigföring, varav nedanstående är några av de vanligaste:

Sabotage och terrorism

Cyberkrigföring används ofta av mindre grupper som har för avsikt att sabotera eller förstöra. Terroristgrupper använder vanligtvis olika typer av cyberattacker, t.ex. en DDoS-attack eller liknande för att sänka nätverk eller hemsidor, i syfte att skrämma, förstöra eller sabotera.

Med tanke på att allt fler företag och organisationer väljer att basera sina verksamheter online, är detta ett växande hot som måste tas på stort allvar. Detta kan skapa stora skador och problem för allt från privatpersoner och företag till myndigheter eller hela samhällen.

Spionage

Som vi tidigare nämnde behöver spionage inte nödvändigtvis vara en del av cyberkrigföring, men kan självklart vara det. Här används spionage för att få tillgång till data, information och filer som kan hjälpa dem att få en fördel i det krig som utspelar sig. Detta kan t.ex. användas av militär eller myndigheter.

Civil aktivism (hacktivism)

Detta refererar t.ex. till hackergrupper som ger sig på regeringar, myndigheter eller företag. Det kända hackerkollektivet Anonymous är ett ypperligt exempel på detta. Detta kan t.ex. vara i syfte att skapa uppmärksamhet, men även för att sabotera för olika typer av organisationer.

Cyberkrigföring är tyvärr ett vanligt tillvägagångssätt som numera används i samhället. Vi behöver inte kolla längre än till Ryssland och Ukraina. Innan Ryssland klev in med fysiska soldater i Ukraina, hade de under en längre tid riktat cyberattacker mot landet och dess invånare.

Ukrainska webbplatser attackerades, och nya typer av malware bokstavligen sprutades in i Ukrainas digitala värld, vilket var startskottet på det fullskaliga krig som numera utspelar sig mellan länderna. Faktum är att cyberkriget fortfarande pågår, och det spekuleras mycket om att ryska hackare även attackerar andra delar av världen, möjligtvis även Sverige.

Att råka ut för en cyberattack är väldigt vanligt för journalister och media. Vissa attacker är organiserade av stater som inte gillar rapporteringen, men det finns även grupper och enskilda individer som genomför sina egna attacker mot de journalister och media som de anser har fel eller bryter mot någon typ av rättigheter.

Därmed är det viktigt för journalister, tidningar och andra typer av medier att använda rätt typ av säkerhetsmetoder, för att på så sätt skydda sig mot de oundvikliga hot som numera florerar på nätet.

Cyberkrig och yttrandefrihet är starkt sammankopplade till varandra. Faktum är att cyberkrig kan användas för att både förbättra och försämra yttrandefriheten. I länder där yttrandefriheten trycks ner, t.ex. i Kina och Ryssland, används olika typer av cyberattacker för att göra detta till en möjlighet.

Men när den egyptiska regeringen försökte stänga ner landet digitalt visade ingenjörer från både Google och Twitter att så inte skulle bli fallet, och det med hjälp av digitala metoder.

Samma sak pågår även för närvarande i Ryssland, där t.ex. Anonymous jobbar hårt för att ge medborgarna de rättigheter de förtjänar.

Framtiden kommer med allra största sannolikhet att bjuda på någon typ av cyberkrig, därmed är det viktigt att regeringar, myndigheter och samhället som helhet tar de försiktighetsåtgärder som krävs för att skapa en bra cybersäkerhet.

Framtidens cyberkrig kan förmodligen även få ännu större konsekvenser än vad som är möjligt idag, inte minst tack vare den ständigt utvecklande tekniken.