10 Black Friday-bluffar att vara på sin vakt mot under 2026

De vanligaste Black Friday-bedrägerierna

De vanligaste Black Friday-bluffarna utnyttjar hypen och hysterin som stora Black Friday-rabatter ofta medför. Eftersom själva idén med Black Friday bygger på gynnsamma rabatter, kommer erbjudanden som på en vanlig dag hade varit för bra för att vara sanna att dyka upp. Bedragare utnyttjar denna iver och entusiasm för att smälta in och lura nätshoppare. Bedrägerier kan dyka upp lite varstans, så vi har sammanställt en lista på de tio vanligaste Black Friday-bedrägerierna att se upp för när man handlar online.

• 1. Falsk e-handel

• 2. Black Friday-bedrägerier – falska rabatte

• 3. AI-drivna bedrägerier

• 4. Falska meddelanden om leverans

• 5. Falska beställningar

• 6. Resebedrägerier under Black Friday

• 7. Bedrägerier som utnyttjar kontoverifiering

• 8. Falska present- och rabattkort

• 9. Välgörenhetsbedrägerier

• 10. Presentkortsbedrägerier

1. Falsk e-handel

Bedragare kan skapa kopior av legitima hemsidor i syfte att lura intet ont anande individer till att dela sina inloggningsuppgifter. Experter inom cybersäkerhet kallar denna taktik för website spoofing, vilket är ett cyberhot som bygger på att användare inte är tillräckligt uppmärksamma på väsentliga detaljer. Spoofade webbutiker efterliknar välkända handelssajter väldigt nära, men planterar också förfalskade textfält för att fånga upp användarens inloggningsuppgifter och skicka informationen (till exempel användarnamn och lösenord) vidare till bedragare.

Eftersom Black Friday-yran innebär att en stor skara stressade kunder frenetiskt klickar sig från sida till sida för att hitta de bästa erbjudandena, är det inte förvånande att antalet spoofade webbutiker har en tendens att öka markant under denna period. Cybersäkerhetsstatistiken instämmer om att läget är oroväckande. Forskare som arbetar med att utveckla NordVPN:s Threat Protection Pro-tjänst har upptäckt att nätfiskeattacker (phishing) har ökat med 36 % under perioden augusti-oktober 2025.

Forskare har också upptäckt en ökning på 250 % när det kommer till skapandet av falska webbutiker inför Black Friday. Falska varianter av eBay och Amazon ökade med 525 % respektive 232 %.*

Kunder som ivrigt letar efter de bästa rabatterna och som vill ta till vara på en given prissänkning innan produkten tar slut är mer benägna att missa tecken på att hemsidan de besöker är spoofad. Saker som konstiga URL:er eller ovanliga designmönster (till exempel bilder med dålig kvalitet eller underliga slogans) förbises i farten.

Om ett offer nappar och anger sina inloggningsuppgifter får bedragarna tillgång till dennes shoppingkonto. Härifrån kan brottslingarna stjäla kreditkortsuppgifter, hindra ägaren från att få tillgång till kontot eller försöka stjäla offrets identitet.

För att undvika denna typ av bedrägerier bör du hålla utkik efter följande varningssignaler:

• Produktpriser som är för bra för att vara sanna.
• Hemsidan saknar “https”-markör eller hänglåssymbol i adressfältet bredvid dess URL. 
• Domännamnet (URL) är felstavat. Det kan röra sig om länkar som innehåller för många bokstäver och siffror eller där siffror lagts till i ett namn som vanligtvis enbart består av bokstäver.
• Begränsad eller misstänkt kontaktinformation på hemsidan.
• Överdrivet positiva eller upprepade (kopierade) recensioner.

2. Black Friday-bedrägerier – falska rabatter

Det finns en risk att bedragare fortsätter att bedriva Black Friday-bluffar genom hela november. Speciellt Black Friday-bedrägerier som förlitar sig på falska lockelser och orealistiska rabatter. Kunder stöter vanligtvis på dessa bedrägerier genom popup-annonser eller e-post spam där slogans som “90 % rabatt” och “gäller bara idag” används.

Genom att använda dessa strategier hoppas bedragare kunna lura sina offer till att köpa produkter som kanske inte ens finns. Vissa bedragare tar helt enkelt pengarna och struntar helt i att leverera produkten, medan andra faktiskt skickar ut förfalskningar. Oavsett vilken strategi som bedragarna använder leder “affären” till att offret förlorar pengar eller råkar ut för identitetsstöld, vilket vanligtvis sker genom e-postlänkar som leder till nätfiskesajter.

Experter som har analyserat Black Friday-bedrägerier förklarar att falska rabatter som den som visas ovan utformas för att efterlikna erbjudanden som de legitima återförsäljarna själva driver. Detta gör att bedragarna kan smälta in och undvika att bli upptäckta. Du kan däremot fortfarande särskilja genuina Black Friday-kampanjer från falska genom att hålla utkik efter suspekta mönster som:

• Orealistiska rabatter (till exempel en prissnedsättning med 90 % på en produkt med hög efterfrågan).
• Tidsbegränsade och stressiga erbjudanden som tar slut om “bara några minuter”.
• Beskrivningar och löften om produkten som är för bra för att vara sanna.
• Uppmaning till betalning via suspekta länkar, kryptovalutor eller presentkort.
• Brist på säkra och väl ansedda betalningsalternativ.

3. AI-drivna bedrägerier

Man kan ju tycka att antalet Black Friday-bluffar redan var högt nog (och då räknar vi inte ens med Black Friday-bedrägerier som sker på den mörka webben), men bedragarna har nu höjt ribban ytterligare genom att inkludera AI i sina planer. Främst för att effektivisera social manipulation. 

AI-drivna bedrägeri kan efterlikna tonläget som marknadsföringen av ett visst varumärke vanligtvis använder, generera överdrivet positiva recensioner eller klona röster och bilder för att imitera individer eller företrädare för legitima företag. Användandet av AI-verktyg har gjort det svårare att upptäcka dessa bedrägerier, men det är fortfarande möjligt att känna igen AI-bedrägerier genom att hålla utkik efter dessa varningssignaler:

• En misstänkt monoton röst eller underlig video från ett företag eller en person som du litar på.
• Chattbottar som pressar dig till att avslöja känslig information eller skicka betalningar.
• Ansikten, röster eller formuleringar som “känns fel” (vilket är ett tecken på att deepfake-teknologi används).
• Recensioner av produkter eller tjänster som undviker att gå in i detalj eller som är identiska.
• Meddelanden som uppmanar dig att kringgå officiella appar eller hemsidor.

4. Falska meddelanden om leverans

Falska meddelanden om leverans är en kategori av Black Friday-bedrägeri som ser ut som vanliga text- eller e-postmeddelanden från en onlinebutik. Under Black Friday-perioden kan användare få meddelanden via appar, e-post eller SMS som berättar om en kommande leverans. I meddelandet påstår bedragarna vanligtvis att det uppstått ett problem med en leverans. Offret ombeds följaktligen att trycka på en länk eller att betala en mindre avgift för att lösa problemet. I själva verket är länken som skickas ett nätfiske-URL eller en spoofad domän.

Falska meddelanden om leverans är särskilt farliga om offret redan förväntar sig en leverans. Detta är anledningen till att bedragare väntar till Black Friday för att slå till. Att smyga in en falsk leveransbekräftelse när offret kanske redan beställt flera föremål samtidigt ökar chansen att de ska råka trycka på en skadlig länk eller avslöja känslig information.

Falska leveransbekräftelser blandas ofta ihop med andra bedrägerier som medvetet felaktiga eller icke fullbordade leveranser. Båda formerna av bedrägerier är vanliga på plattformar som Facebook Marketplace och eBay, men förekommer också på andra platser.

Att dessa bluffar är så lika beror på att grundbulten i bluffen bygger på mer eller mindre samma procedur: en bedragare skickar ut falska notifikationer innehållandes phishing-länkar och vägrar att leverera produkten som offret har “beställt”. 

För att undvika att falla offer för falska leveransbekräftelser bör kunder hålla utkik efter följande varningstecken:

• Suspekta e-postadresser eller telefonnummer i din inkorg.
• Meddelanden som påstår att det inträffat ett “problem” med din leverans och som har en länk för att “åtgärda det”.
• Brådskande uppmaningar till att “agera nu”
• Begäran om avgifter för “omleverans”
• Bilagor eller förkortade länkar

5. Falska beställningar

I vissa fall utger sig cyberbrottslingar för att vara legitima aktörer via falska leveransbekräftelser. De skickar meddelanden om att “din beställning har bekräftats” eller att det uppstått ett “faktureringsfel”. Detta kan orsaka oro hos offret, vilket skapar en naturlig vilja att reda ut missförståndet så fort som möjligt.

Bedragare utnyttjar offrets känslomässiga reaktion genom att uppmana dem till att trycka på en länk i meddelandet för att “verifiera sitt konto” eller lösa ett problem som uppstått med betalningen. Länken leder till en skadlig hemsida som antingen är en förfalskad variant av en annars legitim webbplats, ett försök till nätfiske eller som innehåller skadlig kod.

De vanligaste varningssignalerna för bedrägerier som involverar falska beställningar är följande:

• Orderbekräftelser på köp som inte har gjorts
• Begäran om att “verifiera” konto- och betalningsuppgifter
• Länkar till inloggningssidor som begär känslig information
• Påståenden om att “misstänkt aktivitet” förekommit på ditt konto
• Påtryckningar till att agera snabbt

6. Resebedrägerier under Black Friday

Resebedrägerier under Black Friday riktar sig mot individer som söker efter billiga resor. Dessa bedrägerier sprids vanligtvis via falska hemsidor eller inlägg på sociala medier där offret får löften om överdrivet billiga flyg, hotell eller resepaket.

Så fort offrets betalning genomförts kommer dock bedragarna antingen att försvinna helt eller komma med obligatoriska tillägg som innebär ytterligare avgifter.

För att känna igen och undvika dessa resebedrägerier under Black Friday bör du som resenär hålla utkik efter följande:

• Resan har ett “sista minuten-pris” som är alldeles för bra för att vara sant (även för Black Friday).
• Krav på att hela resan betalas i förväg.
• Avsaknad av verifierbar kontaktinformation till resebyrån eller fysisk adress.
• Krav på att betalningar sker via presentkort, direkta banköverföringar eller kryptovaluta.
• Resekontrakt som förhindrar återbetalningar eller chargebacks.

7. Bedrägerier som utnyttjar kontoverifiering

Detta är en typ av bedrägeri där falska meddelanden som rör kontoverifiering skickas till användare. Målet med dessa angrepp är att skapa panik, samt att stressa och förvirra offret för att få dem att klicka på länkar som leder till sidor där nätfiske utförs eller där skadlig programvara finns. Syftet är att få offren att lämna ut känsliga uppgifter (t.ex inloggningsuppgifter).

Dessa bedrägerier inleds med att ett e-postmeddelande skickas till offret där deras konto påstås ha utsatts för misstänkta och obehöriga inloggningar. Själva meddelandet ser ut att komma från en legitim tjänst (t.ex en bank eller webbutik), men innehåller också skadliga URL:er som maskerar sig som vanliga återställningslänkar (den sortens länk man vanligtvis får när man ska ändra sina inloggningsuppgifter). I det här fallet leds användaren istället till ett falsk formulär varifrån bedrägeriet följer en traditionell nätfiskeprocedur – offret skriver in sina inloggningsuppgifter och bedragarna fångar upp dem.

Kaoset som råder under Black Friday skapar en utmärkt miljö för bedragare att genomföra denna typ av bedrägerier. Potentiella offer är redan distraherade av diverse annonser, erbjudanden och legitima orderbekräftelser. Det gör det betydligt enklare att smyga in ofta vagt förklädda bedrägliga e-postmeddelanden eller SMS.

Varningssignaler för bedrägerier som utnyttjar kontoverifiering kan sammanfattas i följande punkter:

• E-postmeddelanden eller SMS som frågar efter lösenord eller personuppgifter
• Inloggningssidor vars utseende inte matchar originalsidan
• Brådskande uppmaningar och hot om att offrets konto kommer att stängas.
• Länkar till sidor där man ombeds “verifiera sina uppgifter” istället för länkar som öppnar den officiella appen eller hemsidan.
• Begäran om koder som används i 2FA-processen (tvåfaktorsautentisering).

8. Falska present- och rabattkort

Falska kuponger, rabattkoder och presentkort är populära bedrägerimetoder som riskerar att öka markant under Black Friday-veckan. Bedragarnas metodik för denna typ av bedrägerier är enkel: de delar länkar till hemsidor (via e-post eller sociala medier) och lockar med gratisprodukter eller stora rabatter. Offret uppmanas till att fylla i enkäter och ange inloggnings- eller betalningsuppgifter för att komma åt förmånerna. 

Om offret exponerar och anger dessa känsliga uppgifter samlas de automatiskt in av hemsidan och vidarebefordras till bedragaren. Därefter kan brottslingar använda dessa uppgifter för att logga in på offrets konton (inklusive bankkonton)eller genomföra identitetsstöld. Alternativt säljs uppgifterna vidare på den mörka webben.

Trots att långt ifrån alla Black Friday-erbjudanden är falska, bör man som användare vara ytterst försiktig när man stöter på eller överraskas av popup-fönster och inlägg på sociala medier med påståenden om att man har “vunnit en kupong”. 

Här är några ytterligare varningssignaler att se upp för:

• Erbjudanden som är för bara för att vara sanna
• Person- eller betalningsuppgifter begärs för att man ska kunna använda kupongen.
• E-postmeddelanden eller popup-fönster där man får veta att man har “vunnit” en kupong
• Påtryckningar om att agera snabbt för att säkra erbjudandet.
• Länkar till okända hemsidor där man ombeds att registrera sig för att få “exklusiva erbjudanden”.

9. Välgörenhetsbedrägerier

I välgörenhetsbedrägerier utger sig bedragare för att vara välgörenhetsorganisationer i syfte att lura dig på dina surt förvärvade pengar. Bedragare skapar ibland falska välgörenhetsorganisationer eller imiterar befintliga och utnyttjar aktuella olyckor och katastrofer för att sätta press på individer att donera pengar.

Bedragare imiterar antingen välkända välgörenhetsorganisationer eller så skapar de kopior av hemsidor för att få ärendet att verka mer legitimt. Båda strategier går bland annat ut på att lura intet ont anande människor till att falla för URL-phishing. För att undvika välgörenhetsbedrägerier bör du vidta försiktighet när du möts av följande:

• Förfrågningar via e-post, sociala medier eller telefon om att donera med en hetsig “agera nu”-ton.
• Välgörenheter med konstiga namn som inte går att hitta på andra platser online.
• Välgörenheter som gärna vill använda ovanliga betalningsmetoder (presentkort, direktöverföringar via bank eller kryptovaluta).
• Avsaknad av dokumentation som kvitton eller skatteinformation.

10. Presentkortsbedrägerier

Presentkortsbedrägerier är ytterligare en populär strategi som bedragare använder under Black Friday. Här utnyttjas människors förkärlek för presentkort och giveaway-kampanjer genom falska inlägg på sociala medier eller e-postmeddelanden. Bedragarna imiterar ofta tonläget som större företag använder i liknande kampanjer.

Dessa falska inlägg eller meddelanden innehåller vanligtvis en suspekt länk som leder till en skadlig hemsida. Detta är allt som krävs för att ha chans att lyckas stjäla en ivrig kunds inloggnings- eller betalningsuppgifter. Amazon-bedrägerier, som också ökar under Black Friday-perioden, utgörs delvist av just presentkortsbedrägerier.

I vissa presentkortsbedrägerier ber bedragarna sina offer om en omedelbar betalning genom presentkort. Här kan de utge sig för att komma från kundtjänsten, vara försäljare eller till och med imitera en av offrets familjemedlemmar som “är i nöd”. Så fort offret delat sina presentkorts- och PIN-koder så är pengarna borta. Det är därför viktigt komma ihåg att riktiga företag aldrig begär att du anger presentkort för att genomföra en betalning eller som “verifikation”.

Här är några tecken som tyder på att det rör sig om presentkortsbedrägeri:

• Erbjudanden om presentkort som är för bra för att vara sanna.
• Stavfel eller grammatiska misstag i e-postmeddelandet.
• Förkortade eller misstänkta URL:er.
• Brådskande uppmaningar att lösa in eller betala med ett presentkort.
• Instruktioner om att dela presentkort och koder via e-post eller telefon.
• Krav på att man använder Venmo, Cash App eller andra appar där transaktioner är svåra att återkalla.
• Avsaknad av officiell dokumentation och kvitton.

Vilka är de vanligaste måltavlorna för Black Friday-bluffar?

Individer som är godtrogna, lättdistraherade och som inte vidtar försiktighet online är de som löper störst risk att råka ut för Black Friday-bedrägerier. Bedragare försöker vanligtvis att lura människor som är så pass inställda på att hitta en bra deal att de inte lägger märke till misstänkta länkar eller förfrågningar innan det är för sent. Trots detta kan i stort sett vem som helst – från den mest godtrogna individen till den största skeptikern – bli måltavlor för bedragarna, däribland:

• Fyndjägare som söker efter rabatter. Individer som letar efter rabatter kan agera snabbt och ogenomtänkt när de letar efter bra erbjudanden. Bedragare utnyttjar brådskan för att få dem att fatta förhastade beslut som leder till nätfiske eller ekonomiska förluster.
• Jul- och sista minuten-shoppare. Julshoppare känner samma press som fyndjägare på att köpa produkter innan lagret tar slut. Stora rabatter innebär att kunden snabbt måste bestämma huruvida de ska genomföra köpet eller inte, vilket bedragare kan utnyttja genom att slingra sig in med ett rese- eller försäljningsbedrägeri.
• Äldre och mindre tekniskt kunniga kunder. Brist på teknisk kunskap kan innebära att man inte lägger märke till tecken som annars hade växt misstankar, till exempel felstavade e-postadresser eller suspekta URL:er. Vidare är det mer sannolikt att denna skara internetanvändare inte använder säkerhetsverktyg, vilket gör det enklare för bedragare att utnyttja dem.
• Individer som ofta använder sociala medier och shoppar online. Teoretiskt sett bör individer som frekvent shoppar online och använder sociala medier ha en viss fördel när det kommer till att upptäcka bedrägerier, men därav utsätts de också för en större volym av attacker än individer som inte använder internet lika ofta (speciellt nu när bedrägerier där AI används har blivit en betydande faktor). Att använda internet ofta ökar faktiskt risken att falla offer för bedrägerier.
• Unga och oerfarna kunder. Om man inte brukar handla online kan det vara svårt att känna igen vilka erbjudanden som är för bra för att vara sanna. Detta gör det enkelt för bedragare att manipulera dem till att trycka på misstänkta länkar, överföra pengar, eller på annat sätt utsätta sig för hot online.

Så undviker man Black Friday-bluffar

För att undvika bedrägerier i samband med onlinehandel krävs det att man är vaksam. Shoppinghysterin som infaller under julsäsongen gör det svårare att hålla sig lugn och sansad, men kom ihåg att ett distraherat sinne gör dig mer sårbar.

Shoppingevenemang som Black Friday är som en guldgruva för cyberkriminella, säger Marijus Briedis, CTO på NordVPN. Bedragare utnyttjar köphysterin kring blixtreor och superklipp eftersom de är väl medvetna om att stressade kunder är mer benägna att klicka på skadliga länkar eller dela personliga uppgifter utan att tänka sig för.

NordVPN:s nationella integritetstest visade att 68 % av alla konsumenter internationellt saknar kunskapen som krävs för att identifiera hemsidor där nätfiske förekommer. Nedan följer några tips på hur du kan behålla lugnet, undvika Black Friday-bluffar och undvika att förlora pengar eller läcka känsliga uppgifter:

1. 1.Tryck inte på misstänkta länkar. Detta borde egentligen vara självklart. Klicka aldrig på misstänkta URL:er, speciellt inte om du får dem via e-post eller textmeddelanden. Om du vill granska länken närmare kan du använda speciella tjänster som kontrollerar länkar för att ta reda på om det rör sig om ett bedrägeri.
2. 2.Använd tvåfaktorsautentisering (2FA). 2FA är ett simpelt men robust skydd för ökad säkerhet som omedelbart meddelar användaren när ett inloggningsförsök görs oavsett om inloggningen lyckas eller inte. Aktivera 2FA på alla konton som innehåller personliga uppgifter och godkänn endast en inloggning när du är 100 % säker på att det är du själv som försöker logga in.
3. 3.Kontrollera alltid noggrant att avsändarens uppgifter stämmer. Om du får ett brådskande meddelande från en bank, tjänsteleverantör eller myndighet måste du noggrant kontrollera att avsändarens e-postadress stämmer överens med den officiella. Bedragare imiterar ibland välrenommerade företag för att lura mottagaren. Det är dock omöjligt för e-postadressen som de använder att vara exakt samma som originalet.
4. 4.Använd starka lösenord och en lösenordshanterare. Helst bör man använda olika lösenord för olika tjänster, men många väljer ändå att använda samma lösenord för alla sina konton. Om ett lösenord hamnar i fel händer innebär det att alla konton som använder det nu befinner sig i fara. Lösningen är att skapa starka lösenord och att använda en lösenordshanterare (som NordPass) för att kunna säkert lagra sina lösenord på samma plats.
5. 5.Kontakta tjänsteleverantören direkt. Om du får ett misstänkt e-postmeddelande från din tjänsteleverantör som du är osäker på kan du alltid dubbelkolla med dem direkt. Kontakta företaget eller organisationen som kontaktade dig genom att använda deras officiella kontaktmetoder som listas på deras hemsida. Svara aldrig direkt om det rör sig om ett misstänkt e-postmeddelande.
6. 6.Undersök de välgörenhetsorganisationer som du planerar att skicka pengar till i förväg. Åsidosätt tid för efterforskning om välgörenheten och använd deras officiellt listade betalningsmetoder för att donera. Ge inte pengar till okända välgörenheter utan att ta en närmare titt. Om du donerar till en specifik person bör du se till så att de har ett legitimt sätt att faktiskt få pengarna skickade till sig (t.ex en GoFundMe-profil).
7. 7.Använd ett kreditkort istället för ett bankkort. Kreditkort gör det möjligt att kräva återbetalning (invändningsrätten), vilket kan öka chanserna att återfå pengar som du har förlorat i ett bedrägeri. I Sverige har vi lagar som skyddar konsumenter när de använder kreditkort. Till exempel EU-direktivet PSD2 (betaltjänstdirektivet) och konsumentkreditlagen som skyddar kunden om de råkar ut för bedrägeri (förutsatt att ärendet omedelbart anmäls).
8. 8.Läs recensioner online. På nätet är det vanligt att folk uttrycker sina åsikter utan vidare eftertanke (inklusive om produkters och tjänsters kvalitet), vilket har både för- och nackdelar. För att hålla sig säker när man handlar under Black Friday bör man ta en titt på produkt- eller säljarrecensioner innan man genomför ett köp. Detta kan förhindra att du utsätts för bedrägerier.
9. 9.Använd NordVPN:s funktion Threat Protection Pro™. NordVPN:s Threat Protection Pro™ är ett effektivt verktyg i arbetet med att motarbeta bedrägerier. Funktionen kommer med funktionalitet som blockerar skadliga hemsidor och antivirus som kan blockera phishing-länkar samt URL:er som innehåller skadlig kod. Threat Protection Pro™ skyddar också dina nedladdningar genom att omedelbart blockera filer som innehåller skadlig programvara och bevarar säkerheten trots att du råkar trycka på en misstänkt länk. Tack vare att NordVPN:s Black Friday-erbjudanden är så gynnsamma kan man enkelt stärka sin cybersäkerhet under resten av säsongen.

Åtgärder att vidta om man har fallit offer för ett Black Friday-bedrägeri

Om du har råkat ut för en bluffrea eller ett annat ekonomiskt brott, är det viktigt att du agerar snabbt. Här är några punkter som beskriver hur du kan minimera skador och stoppa bedragarna.

1. 1.Byt lösenord omedelbart. Om du har klickat på en misstänkt länk och angett dina inloggningsuppgifter är det bara en tidsfråga innan bedragarna tar över ditt konto. För att kunna stoppa detta måste du omedelbart byta det komprometterade lösenordet.
2. 2.Kontakta din bank och meddela om situationen. Ett framgångsrikt Black Friday-bedrägeri kan innebära att känslig information (som inloggningsuppgifter till ditt bankkonto eller kortnummer) har hamnat i fel händer. Kontakta din bank eller den institution som utfärdat ditt kreditkort omedelbart för instruktioner om hur du ska fortsätta. Du kan be banken att hålla utkik efter misstänkt aktivitet eller att temporärt frysa kontot, vilket gör det svårare för bedragare att stjäla dina pengar.
3. 3.Meddela företaget som har utnyttjats. Om du fallit offer för en bedragare som utgav sig för att vara ett välkänt företag bör du informera företaget om situationen så att de eventuellt har möjlighet att skydda andra från att råka ut för samma lurendrejeri.
4. 4.Gör en polisanmälan. När du har kontaktat banken (om det behövs) bör du anmäla bedrägeriet till polisen via 114 14 eller deras hemsida och till organ som European Cybercrime Center. Detta kan underlätta för myndigheter att skydda allmänheten från framtida attacker. Det ökar också dina chanser att få tillbaka pengar om du blivit bestulen.

*Statistiken ovan bygger på analys av data som samlats in genom NordVPN:s tjänst Threat Protection Pro™ under perioden 1 augusti - 31 oktober 2025. NordVPN har ingen koppling till ägarna av de varumärken som nämns i texten, vare sig det rör sig om direkt stöd, underhåll, sponsring eller indirekt anslutning. Varumärkena nämns uteslutande i syfte att redogöra för vilka företag som oftast imiteras för att sprida virus.