Hälsovård eller hackning? Vi undersöker den dolda kostnaden för hälsoappar

Oavsett om de är gratis eller betalda kräver alla appar att användarna tillhandahåller viss information om sig själva för att fungera korrekt. Vad gav folk upp för att hålla sig friska?

Folk gav bort sin kontaktinformation generöst: över 50 % av de tillfrågade angav sin e-postadress och sitt namn, och över 31 % angav sitt telefonnummer. Det (tillsammans med hälsoinformation som också uppgavs av mer än hälften av användarna) är ofta ett krav för att kunna använda en app. Det är vanligt att behöva registrera sig och redan då börjar spårningen av enskilda data, där 13 % av personerna också lägger till en profilbild. Över 9 % av användarna gav också åtkomst till sin kontaktlista, så även om du är försiktig med dina data finns det alltid en chans att någon annan inte är det.

Tyskland stod ut i detta avseende – folk angav mer betalningsinformation men mindre av andra slags uppgifter. Det beteendet kan kopplas till högre användning av betalappar i Tyskland och visar en tydlig avvägning mellan betalappar och integritet i användarnas val.

Men det är bara 14 % människorna som inte ger några uppgifter alls till sina hälsoappar, vilket innebär att 86 % av användarna förlitar sig på att cybersäkerhetsåtgärderna i apparna ska skydda integriteten hos deras data. Tyvärr spelar det inte riktigt in i deras beslutsfattande när de väljer en hälsoapp.

De tre viktigaste funktionerna var användarvänlighet, tillgång till en gratis prenumeration och innehållet. Det stämde för alla länder utom Malaysia, där integritetspolicyer var det tredje viktigaste. Den höga prioriteringen av en gratis prenumeration återspeglar det stora antalet människor som föredrar gratisappar.

De två minst viktiga funktionerna i alla länder var multifaktorautentisering (MFA) och appens utvecklare. Sammantaget var kryptering av användardata den fjärde minst viktiga. Andra lågt rankade prioriteringar var appens popularitet, beskrivning och pris, vilket ytterligare visar dominansen hos gratisappar.

De som använde betalappar för att främja sin hälsa hade ungefär tre gånger så hög sannolikhet att tidigare ha upplevt ett cybersäkerhetsrelaterat problem med gratis hälsoappar. Det fungerade troligtvis som en motivation till att använda betalappar för ett betydande antal användare.

Det som dock är oroande är att 82 % av de personer som har upplevt cybersäkerhetsrelaterade problem fortfarande använder gratisappar. Det kan tyda på att användarna inte vet hur de ska förbättra sitt beteende eller att de inte bryr sig om sina data. Kanske vet de inte hur de ska skydda dem eller så kanske de helt enkelt inte kan betala för appar för att främja sin hälsa.

Även om en gratisapp inte nödvändigtvis är problematisk innebär det ofta ett utbyte av känsliga personuppgifter mot tjänster. Det är särskilt oroande när informationen som säljs till annonsörer och datamäklare omfattar ämnen som fertilitet, psykisk sjukdom och sexuell läggning.

Såna data kan användas för att skapa detaljerade användarprofiler som innehåller känslig information som potentiellt kan användas för diskriminering eller exkludering, till exempel att neka försäkring eller arbetstillfällen baserat på fysisk eller psykisk hälsa.

Analys efter land visar en liten trend mellan aktiv användning av appar för psykisk hälsa och prioritering av integritetspolicyer när folk väljer en app. Det visar en övergripande medvetenhet om känsligheten hos uppgifter om psykisk hälsa bland aktiva användare och behovet av att titta på hur såna data skyddas.

Som vi sett under den senaste tiden har även välkända betalda vårdgivare sålt sina betalande användares data till tredje part. Det bör inte komma som en överraskning att din gratisapp för meditation, träning eller måltidsspårning kan göra detsamma. Hur som helst ligger det helt hos dig att se över din dataintegritet.