Vad vi frågade och vilka vi frågade
Varje år genomför vi en undersökning för att förstå hur människor använder VPN-tjänster och hur deras vanor förändras över tid. Den senaste undersökningen omfattade deltagare från över 20 länder – däribland Sverige – och ger en tydlig bild av hur VPN-användningen utvecklas globalt. Vi frågade om deltagarna använder VPN, om de valt en gratis- eller betald tjänst och vad som främst motiverar deras val. Datainsamlingen för årets upplaga genomfördes i augusti 2025.
Den främsta anledningen att använda VPN 2025: integritet
Svenskar använder främst VPN för att skydda sin personliga integritet på nätet. I Sverige uppgav omkring 45 % av användarna att de använder VPN för att skydda integriteten för sin data och sina aktiviteter online – vilket placerar Sverige något över genomsnittet bland de undersökta länderna. I USA ligger motsvarande andel på 42 %, i Kanada 40 %, i Storbritannien 39 % och i Australien 34 %. Även här handlar det alltså främst om integritet, medan säkerhet för enheter och konton kommer strax därefter. I Sverige uppgav 24 % att just säkerhet var den viktigaste orsaken. Tillsammans står integritet och säkerhet för den absolut största delen av användningen – långt mer än tillgång till specifikt innehåll.
Resultaten visar hur synen på VPN har förändrats. Det som tidigare uppfattades som ett nischverktyg har blivit ett självklart sätt att skydda sin personliga data och minska spårning på nätet. För många svenskar är det numera lika naturligt att slå på VPN som att logga in med BankID eller uppdatera sina säkerhetsinställningar.
Betalda VPN allt populärare – men gratistjänster fortsätter locka svenskar
Andelen som betalar för VPN-tjänster har ökat kraftigt i USA – från 42 till 52 procent på ett år – men i Sverige ser bilden annorlunda ut. Här ligger betal-VPN stabilt runt 50 procent medan cirka en tredjedel fortfarande använder gratisalternativ. Totalt sett använder ungefär var tredje svensk någon form av VPN, en siffra som hållit sig relativt oförändrad det senaste året.
Utanför USA ser vi ett liknande mönster: i många länder ligger andelen gratisanvändare kvar på omkring en tredjedel. I Sverige är mönstret nästan identiskt – betal-VPN utgör något över hälften av användarna, medan gratis-VPN står för resten. Det tyder på att även om svenskar värdesätter säkerhet och integritet, så är ordet “gratis” fortfarande ett starkt argument.
Trots ökande medvetenhet om integritet och säkerhet fortsätter gratis-VPN att locka. Men allt fler svenskar börjar inse att det är värt att betala för ett VPN som faktiskt skyddar deras data.
Varför “gratis” kan kosta dig din integritet
Ett gratis VPN behöver ändå tjäna pengar. Om tjänsten inte tar betalt av dig så tjänar den mest troligt pengar på dina data, din uppmärksamhet – eller båda. Den affärsmodellen leder ofta till svagare säkerhet, begränsade funktioner eller ständiga försök att få dig att uppgradera. Visst ger ett gratis-VPN ett visst skydd, men du tar också risker som:
- Datainsamling. Många gratisappar spårar användning eller surfvanor för att visa annonser eller sälja insikter – motsatsen till integritet.
- Svagare säkerhet. Vissa gratistjänster hoppar över moderna protokoll, använder gammal kryptering eller saknar PFS – vilket gör din trafik lättare att analysera eller avlyssna.
- Saknade grundfunktioner. En verifierad loggfri policy, RAM-baserade servrar och en tillförlitlig kill switch saknas ofta i gratisversioner, vilket kan göra din aktivitet synlig.
- Högre risk för läckor. Gratis-VPN har ofta få servrar och bristfällig design, vilket ökar risken för IP-, DNS- eller WebRTC-läckor. En enda läcka kan undanröja hela skyddet.
- Begränsad prestanda. Strikta datagränser, överbelastade servrar och låga hastigheter gör uppkopplingen instabil. Många gratisappar är mer fokuserade på att sälja uppgraderingar än att skydda dig.
- Otydligt ägande. Om företaget bakom VPN-tjänsten inte redovisar vem som äger den eller var den är registrerad kan du inte bedöma hur dina uppgifter hanteras eller vilka lagar som gäller.
Ett säkert VPN bör ha en granskad loggfri policy, RAM-baserade servrar, moderna protokoll som WireGuard®, OpenVPN eller IKEv2/IPSec, en tillförlitlig kill switch och tydligt ägande med transparenta policys. Om en tjänst inte kan visa upp detta så förtjänar den inte ditt förtroende.
Många planerar att börja använda VPN under året
Bland svenskar som ännu inte använder VPN säger ungefär 15 procent att de planerar att börja inom det kommande året. Det placerar Sverige något över det europeiska genomsnittet och visar på en växande grupp av nya användare som snart ska välja mellan gratis och betalda alternativ.
Samtidigt ökar medvetenheten om vad ett VPN faktiskt gör. Allt fler svenskar känner till hur ett VPN skyddar personlig data, döljer IP-adressen och minskar spårning online. Det tyder på att många redan förstår varför digital integritet är viktigt – men ännu inte tagit steget att installera en tjänst.
Precis som i andra länder är de vanligaste anledningarna att börja använda VPN integritet och säkerhet. Svenskar som överväger att skaffa VPN väljer i första hand betalda alternativ, eftersom de ofta erbjuder tydligare skydd och större transparens kring hur data hanteras.
Huvuddrivkraften bakom VPN-användningen är alltså densamma: behovet av trygghet och kontroll över den egna informationen. När fler inser att gratis-VPN ofta innebär att man själv blir produkten, ökar intresset för tjänster som faktiskt levererar på sitt löfte om säkerhet.
Så väljer du rätt VPN
Innan du litar på en VPN-app med din data bör du leta efter bevis – inte bara löften. Här är tre enkla tester du kan göra för att snabbt avgöra om en tjänst är pålitlig.
Test 1: Bevis på integritet
Du vill ha bevis, inte slogans. Leta efter en loggfri policy som granskats av oberoende tredje part, servrar som körs helt på RAM (så att data inte lagras långsiktigt) och tydliga begränsningar för vilken information appen samlar in.
Att titta efter: Kontrollera om leverantörens integritetspolicy har granskats eller reviderats av en extern part. Se om infrastrukturen är “RAM-only” eller “diskless” och om du kan välja bort datainsamling (telemetri).
Test 2: Bevis på säkerhet
Ett bra VPN bör stödja moderna proto koll och stark kryptering för att skydda din trafik. Regelbundna uppdateringar är också ett måste – de innehåller viktiga säkerhetsfixar och anpassningar till nya operativsystem. Extra funktioner som blockering av skadlig kod, skydd mot spårare eller en kill switch ger ytterligare trygghet.
Att titta efter: Öppna appen och se om den stödjer moderna protokoll som WireGuard, OpenVPN eller IKEv2/IPSec. Kontrollera att det finns en kill switch i inställningarna, och att appen uppdateras löpande när säkerhetsproblem upptäcks.
Test 3: Bevis på transparens
Förtroende kräver öppenhet. Du bör kunna se vem som äger tjänsten, var företaget är baserat och hur det hanterar dataförfrågningar från myndigheter. Leverantörer som låter sig granskas av oberoende aktörer visar att de tar ansvar på allvar.
Att titta efter: Besök leverantörens “Om oss”-sida för att se vem som äger tjänsten och var huvudkontoret ligger. Läs deras transparensrapport för att förstå hur de hanterar myndighetsförfrågningar, och kontrollera om de deltar i tredjepartsgranskningar, bug bounty-program eller andra öppna tester.
Andra tecken att hålla utkik efter
Förutom dessa tester finns det tekniska signaler som säger mycket om kvaliteten på en VPN-tjänst. Funktioner som dolda servrar (för att dölja VPN-trafik), split tunneling och double VPN är gröna flaggor. Även tydliga installationsguider och snabb kundsupport visar att leverantören värnar om sina användare.
Samtidigt bör du vara uppmärksam på varningssignaler. En tjänst som saknar offentliga revisioner eller transparensrapporter ber dig i praktiken att lita på deras ord. Påståenden om “total anonymitet” bör också väcka misstanke – fullständig anonymitet på nätet är omöjlig. Och om appen kräver onödiga behörigheter riskerar du att dela mer information än du tänkt dig.
Metod
Undersökningen genomfördes i augusti 2025 av oberoende analysbyråer på uppdrag av NordVPN. Totalt deltog omkring 1 000 personer per land, inklusive Sverige. Respondenterna var internetanvändare mellan 18 och 74 år. För att säkerställa representativa resultat användes kvoter baserat på kön, ålder och region.
Nätsäkerhet är bara ett klick bort.
Håll dig säker med världens ledande VPN
