Smishing – Vad är det och hur skyddar du dig?

Vad är smishing?

Smishing är en form av bluff-sms där bedragare använder textmeddelanden för att lura mottagaren att klicka på en länk, ringa ett nummer eller lämna ifrån sig känsliga uppgifter. Ordet smishing är en sammanslagning av “sms” och “phishing” och beskriver alltså nätfiske som sker via sms.

Till skillnad från e-postbaserat nätfiske är smishing ofta mer direkt och personligt, eftersom sms upplevs som mer privata och brådskande. Målet är nästan alltid detsamma – att genom en nätfiske-attack få dig att agera snabbt innan du hinner ifrågasätta meddelandets äkthet.

Hur fungerar smishing?

Smishing fungerar genom att bedragare skickar ett sms med mål att skapa stress, nyfikenhet eller rädsla, så att mottagaren agerar snabbt utan att tänka efter. Meddelandet utger sig ofta för att komma från en avsändare som du litar på, till exempel en bank, ett företag, en myndighet eller till och med en familjemedlem.

En typisk smishing-attack går vanligtvis till så här:

1. 1.Bedragaren skickar ett sms som ser legitimt ut och ofta innehåller ett påstående om ett problem, en varning eller något som kräver omedelbar åtgärd.
2. 2.Meddelandet innehåller en länk eller ett telefonnummer som mottagaren uppmanas att klicka på eller ringa.
3. 3.Länken leder till en falsk webbplats, eller så kopplas samtalet till bedragaren, där offret ombeds lämna personliga uppgifter, inloggningsuppgifter eller betalningsinformation.
4. 4.Informationen används sedan för kombinationer av bedrägerier, kontokapning och/eller identitetsstöld.

Till skillnad från e-postbaserade attacker bygger smishing på att sms ofta uppfattas som mer personliga och pålitliga. I vissa fall kombineras smishing även med andra metoder, till exempel telefonsamtal i form av vishing, för att öka trovärdigheten ytterligare.

Tecken på smishing

Det finns flera tydliga varningssignaler som kan hjälpa dig att känna igen smishing-sms innan du hinner bli lurad. Ju fler av dessa tecken som förekommer i samma meddelande, desto större är risken att det rör sig om ett bedrägeri.

• Brådska eller hot: Meddelandet försöker stressa dig genom att påstå att ditt konto är spärrat, att en betalning misslyckats eller att du måste agera omedelbart.
• Oväntad kontakt: Du får ett sms från en avsändare du inte väntat dig, till exempel en bank, ett företag eller en myndighet som du inte haft kontakt med nyligen.
• Uppmaning att klicka eller ringa: Sms:et innehåller en länk eller ett telefonnummer och uppmanar dig att använda det direkt för att lösa ett påstått problem.
• Begäran om känsliga uppgifter: Du ombeds lämna personuppgifter, inloggningsuppgifter, kortuppgifter eller identifiera dig via en länk.
• Misstänkt språkbruk: Meddelandet är opersonligt, ovanligt formulerat eller innehåller stavfel och grammatiska fel som inte förväntas från en seriös organisation.
• Risk för skadligt innehåll: Länkar i sms:et kan leda till falska webbplatser eller nedladdningar som i värsta fall innehåller malware.

Exempel på smishing

Smishing kan se ut på många olika sätt, men innehållet följer ofta samma mönster. Här är några vanliga exempel som ofta förekommer i Sverige.

“Hej mamma”-sms

Ett klassiskt exempel är det så kallade ”Hej mamma”-bedrägeriet, där bedragaren utger sig för att vara ett barn som tappat bort sin telefon eller fått ett nytt nummer. Meddelandet följs ofta av en begäran om hjälp med pengar eller betalning av en akut räkning. Den här typen av bedrägeri-sms till mamma eller någon annan närstående bygger på känslomässig manipulation och stress.

Paket som inte kan levereras

I den här typen av smishing-sms påstår avsändaren att ett paket inte kunnat levereras på grund av felaktiga uppgifter eller utebliven betalning. Meddelandet innehåller ofta en länk som leder till en falsk webbplats där du ombeds fylla i personliga uppgifter eller kortinformation.

Bank eller BankID-varning

Här utger sig bedragaren för att vara en bank eller en säkerhetstjänst och varnar för misstänkt aktivitet på ditt konto. Sms:et uppmanar dig att klicka på en länk för att verifiera dig eller återställa säkerheten, vilket i själva verket leder till ett bedrägeri.

Swish-betalning som måste bekräftas

Ett annat vanligt scenario är sms som påstår att en Swish-betalning väntar på bekräftelse eller har stoppats. Genom att klicka på länken riskerar du att lämna ifrån dig uppgifter som kan användas i samband med Swish-bedrägerier.

Vanliga typer av smishing-attacker

Smishing kan ta sig uttryck på flera olika sätt, men de flesta attacker följer återkommande mönster. Genom att känna till de vanligaste typerna av smishing-attacker blir det lättare att snabbt identifiera ett misstänkt sms och undvika att falla i fällan.

• Imitation av företag eller myndigheter: Bedragaren utger sig för att vara ett känt företag, en bank eller en myndighet och påstår att det finns ett problem med ditt konto, en betalning eller ett ärende som kräver din uppmärksamhet.
• Falska bekräftelse- eller säkerhetskoder: Sms som påstår att en engångskod, återställningskod eller säkerhetskod har skickats till dig trots att du inte begärt den, ofta i syfte att få dig att vidarebefordra koden eller klicka på en länk.
• Uppmaning att ringa ett nummer: Meddelandet uppmanar dig att ringa ett telefonnummer som inte tillhör den organisation det utger sig för att representera, där bedragaren sedan försöker lura till sig information via samtal.
• Bedrägliga appar: Sms som uppmanar dig att ladda ner en app för att lösa ett påstått problem, till exempel verifiering eller säkerhetskontroll, där appen i själva verket kan innehålla skadlig kod.
• Erbjudanden som är för bra för att vara sanna: Meddelanden som lovar vinster, presentkort, rabatter eller priser som du inte deltagit i, men som kräver att du lämnar personuppgifter eller genomför en betalning för att ta del av erbjudandet.

Vad ska du göra om du blivit utsatt för smishing?

Om du har klickat på en länk, ringt ett nummer eller lämnat ifrån dig uppgifter efter ett misstänkt sms är det viktigt att agera snabbt. Genom att följa stegen nedan kan du minska risken för ytterligare skador och begränsa konsekvenserna av nätfiske.

1. 1.Avbryt all kontakt direkt: Sluta svara på sms:et, klicka inte på fler länkar och ring inte tillbaka till numret.
2. 2.Säkra dina konton: Byt lösenord till konton som kan ha påverkats, särskilt e-post, banktjänster och sociala medier. En pålitli lösenordshanterare kan hjälpa dig att skapa och lagra starka, unika lösenord så att samma lösenord inte används på flera platser.
3. 3.Kontakta berörda aktörer: Hör av dig till din bank, betaltjänst eller annan organisation som sms:et påstod sig komma från och berätta vad som hänt. De kan spärra konton och ge vidare instruktioner.
4. 4.Kontrollera din enhet: Om du klickat på en länk eller laddat ner något bör du kontrollera mobilen efter misstänkt aktivitet och se till att operativsystem och appar är uppdaterade.
5. 5.Skydda din uppkoppling framöver: Bedragare kan försöka utnyttja osäkra nätverk för att komma åt data. Att använda ett VPN kan bidra till att skydda din internettrafik, särskilt när du använder offentligt wifi.
6. 6.Polisanmäl händelsen: Vid ekonomisk förlust eller misstänkt identitetskapning bör du göra en polisanmälan, även om beloppet är litet.

Risker och konsekvenser av smishing

Smishing kan få allvarliga följder, särskilt om bedragaren lyckas få tillgång till känsliga uppgifter eller om du hinner agera innan du kontrollerar informationen. De vanligaste riskerna och konsekvenserna är:

• Ekonomisk förlust: Pengar kan försvinna genom falska betalningsuppmaningar, Swish-förfrågningar eller bluffade fakturor, ibland innan banken hinner stoppa transaktionen.
• Kontokapning: Om du lämnar ifrån dig inloggningsuppgifter kan bedragare ta över e-postkonton, sociala medier eller banktjänster och använda dem för vidare bedrägerier.
• Identitetsstöld: Personuppgifter som personnummer, adress eller identifieringsuppgifter kan missbrukas för att öppna nya konton, teckna avtal eller begå bedrägerier i ditt namn.
• Psykisk påverkan: Att bli utsatt för smishing kan leda till stress, oro, skamkänslor och minskat förtroende för digitala tjänster, särskilt om bedrägeriet pågår under en längre tid.
• Långsiktiga integritetsrisker: Dina uppgifter kan spridas vidare eller säljas, vilket kan leda till upprepade bedrägeriförsök och riktade attacker under lång tid framöver.

Hur skyddar du dig mot smishing?

Det går inte att helt undvika smishing, men det finns flera effektiva sätt att minska risken och göra det svårare för bedragare att lyckas. Genom att kombinera vaksamhet med tekniska skydd kan du höja din säkerhet rejält.

• Klicka inte på länkar i oväntade sms: Även om meddelandet ser legitimt ut bör du undvika att klicka på länkar eller ringa nummer direkt från sms. Gå istället själv till företagets officiella webbplats eller app.
• Lämna aldrig ut känsliga uppgifter via sms: Seriösa företag och myndigheter ber aldrig om lösenord, kortuppgifter eller koder via textmeddelanden.
• Var extra skeptisk mot brådska: Sms som kräver omedelbar handling är ofta ett varningstecken. Ta en paus och kontrollera informationen innan du agerar.
• Skydda dig mot skadliga länkar: Med säkerhetsfunktioner som funktionen Threat Protection Pro™ kan skadliga länkar och falska webbplatser blockeras innan de hinner orsaka skada.
• Använd säkra nätverk: Undvik att hantera känsliga ärenden på öppna nätverk. Ett VPN kan bidra till att skydda din internettrafik och minska risken för att data snappas upp.
• Håll mobilen uppdaterad: Se till att operativsystem och appar alltid är uppdaterade, eftersom säkerhetsuppdateringar ofta täpper till kända sårbarheter.
• Rapportera misstänkta sms: Anmäl smishing-sms till din mobiloperatör och radera dem, så bidrar du till att minska spridningen.

Med rätt kunskap och verktyg blir det betydligt lättare att känna igen smishing och undvika att bli nästa offer.