Sverige hamnar på femte plats i National Privacy Test (NPT) 2023

Om undersökningen National Privacy Test (NPT)

Den nationella integritetsundersökningen NPT är en internationell undersökning vars syfte är att göra det lättare för individer att bedöma sina kunskaper beträffande säkerhet och integritet på nätet. Undersökningen består av 22 frågor som rör surfvanor och medvetenhet om integritet och cybersäkerhet rent generellt.

I denna undersökning tilldelas varje land ett slutpoäng baserat på hur deltagarna från landet svarade. Vi har dessutom analyserat datan närmare och ytterligare kategoriserat deltagarna från varje land i fyra olika så kallade cyberpersonas baserat på antalet korrekta svar. Du kan läsa mer om cyberpersonas nedan.

Detta året deltog tusentals personer (26 174) från 175 olika länder i NPT. Vår analys fokuserar främst på de 25 länder med högst svarsfrekvens. Ju högre svarsfrekvens desto mer träffsäkert blir ju resultatet. Per capita ligger Sverige faktiskt väldigt högt i detta hänseende på hela 794 deltagare. Men innan vi undersöker resultaten djupare vill vi förklara hur undersökningen går till lite närmare.

Hur beräknas poängen i NPT?

Slutresultatet beräknas genom att ta medelvärdet av tre andra resultat som mäter medvetenhet om integritet, risktolerans i digitala sammanhang och förmåga att säkert hantera den digitala världen i vardagen. Ju fler frågor respondenten svarar rätt på inom varje kategori, desto högre poäng. Eftersom testet enbart har 22 frågor väger dessutom varje fråga ganska tungt för slutbetyget.

Vad är en cyberpersona?

En cyberpersona är ett uttryck som används för att särskilja typer av individer som deltar i undersökningen baserat på deras kunskap. Varje deltagare hamnar i en av fyra kategorier baserat på hur väl de presterat. De fyra cyberpersonligheterna är följande:

• Cybervandrare. Cybervandrare är de som fått lägst poäng i undersökning (1-24% rätt). Dessa individer har inte tillräcklig kunskap inom cybersäkerhet och integritet för att hålla sig säkra på nätet.
• Cyberturist. Cyberturister är bättre än cybervandrare, men sämre än cyberäventyrare (25-49% rätt). Dessa individer kan en del, men tyvärr inte tillräckligt.
• Cyberäventyrare. Cyberäventyrare har en förhållandevist bra förståelse för hur man håller sig säker på nätet (50-70% rätt), men saknar viss kunskap.
• Cyberstjärna. Cyberstjärnor är de som presterat bäst i undersökningen (75-100% rätt) och kan generellt sett sägas ha väldigt bra kunskap inom cybersäkerhet och integritet.

Hur ska man tolka resultatet?

Sverige presterade ganska bra i jämförelse med många länder och hamnade på femte plats. Detta innebär dock att vi hamnade efter bland annat Polen och Singapore (delad förstaplats), Tyskland och USA (delad andraplats), samt Storbritannien, Österrike och Portugal (delad tredjeplats). Vi har bra cybervanor i vissa hänseenden, men saknar dem i andra. Låt oss ta en närmare titt.

Vad kan vi dra för slutsatser?

NPT visar att svenskar har förhållandevist god förståelse för saker som rör cybersäkerhet och personlig integritet, men att det också finns utrymme för förbättring. Nedan följer några slutsatser man kan dra av undersökningens resultat.

• Svenska deltagare saknar kunskap om säkerhetsfördelarna med att omedelbart installera uppdateringar så fort de finns tillgängliga. Om man däremot jämför resultatet mot 2021 års undersökning blir vi sakta men säkert bättre (59% år 2021 mot 66% år 2023).
• Jämfört med det globala genomsnittet och de nordiska grannarna förstår svenska deltagare riskerna med att använda samma lösenord för flera konton bättre. För att skydda sig mot cyberbrottslingar är det väsentligt att man har ett starkt lösenord. Utan det är andra säkerhetsåtgärder nämligen inte lika effektiva och i värsta fall värdelösa.
• Svenska deltagare är mer medvetna än genomsnittet om metoder hackare använder för att infektera enheter med skadlig kod.
• Svenska deltagare ägnar inte tillräckligt mycket uppmärksamhet åt användarvillkor. Detta trots att medvetenheten om vikten av användarvillkor har ökat globalt mellan 2021 och 2023. Här presterar också de andra nordiska länderna bättre.
• En positiv utveckling är att svenska deltagare vet vilka känsliga data de ska låta bli att dela med sig av i sociala medier i jämförelse med föregående år (81% 2021 mot 88% 2023).
• Bara 2% av svenska deltagare känner till vilka onlineverktyg som skyddar digital integritet, en siffra som tyvärr dessutom är låg globalt. Samma gäller för vilka typer av data internetleverantörer samlar in som metadata.

Vi har också analyserat resultatet ytterligare och kan dra några mer mätbara slutsatser. Om man skapar ett betyg uppdelat på följande kategorier: nationell integritet, dagligt digitalt liv, integritetsmedvetenhet och digital risk, kan man genom att analysera slutresultatet utröna ett visst mönster. Nedan följer resultatet för Sverige.

Tillsammans med franska och mexikanska deltagare har svenska lägst betyg för dagligt digitalt liv. Betyget för nationellt integritet är lägre än det globala genomsnittet (60% mot 61%), betyget för digital risk är också lägre än det globala (71% mot 73%), betyget för integritetsmedvetenhet är samma som det globala (58%) och betyget för dagligt digitalt liv är som sagt betydligt lägre än det globala (48% mot 52% globalt).

Svenska cyberpersonas

Sverige har färre cyberstjärnor än cyberturister om man jämför med det globala genomsnittet. Annars ligger vi ganska nära. 12% av svenska deltagare klassades som cyberstjärnor jämfört med 15% i det globala genomsnittet. 71% av svenska deltagare klassades som cyberäventyrare, vilket är samma som det globala genomsnittet. Hela 16% är cyberturister, vilket är 2% fler än det globala genomsnittet. Slutligen har vi 1% cybervandrare, vilket, precis som cyberäventyrare, är samma som det globala genomsnittet. Mest anmärkningsvärt här är alltså lägre antal cyberstjärnor än genomsnittet och fler cyberturister.

Hur har saker utvecklats sedan 2021?

Majoriteten av svenskar förstår vikten av att installera uppdateringar så fort de finns tillgängliga. Antalet har dessutom ökat. Jämfört med 2021 års undersökning då enbart 59% av svenska respondenter uppgav att de uppdaterar sina program regelbundet, visar de senaste resultaten att 66% av svenskar tar detta på allvar. Svenska deltagare lägger däremot inte tillräcklig vikt på användaravtal och villkor. Globalt sett har medvetenheten om detta ökat mellan 2021 och 2023, men Sverige är fortfarande sämst i Norden på denna front.

Om man jämför med det globala genomsnittet och våra grannländer förstår svenska deltagare riskerna med att använda samma lösenord för flera konton mycket bättre. Svenska deltagare är också mycket bättre på att förstå metoderna hackare använder för att göra intrång.

Översikt av globala resultat

Undersökningen visar att kunskaperna inom cybersäkerhet och integritet minskar globalt. Om man jämför med föregående år har slutpoängen tyvärr minskat från 64 av 100 till 61 av 100. Enligt Marijus Briedis, utvecklingsansvarig (CTO) på NordVPN, kommer minskningen inte direkt som en överraskning med tanke på den ökade riskfaktorn på nätet. Hoten gemene man måste hantera har ökat i komplexitet och antal.

Följande länder presterade bäst i undersökningen:

• Polen och Singapore (64/100)
• Tyskland och USA (63/100)
• Storbritannien, Österrike och Portugal (62/100)

Sett utifrån ett globalt perspektiv får deltagare högst betyg när det kommer till att undvika och känna igen risker på nätet, men sämst när det kommer till att skapa sunda säkerhetsvanor och använda rätt verktyg i vardagen. Enbart 3% känner till vilka verktyg de bör använda för att skydda sin integritet på nätet och enbart 11% vet vilka typer av data internetleverantörer samlar in.

Man måste också bli bättre på att läsa användarvillkoren. Här svarade nämligen enbart 31% rätt. Men om man jämför med föregående års resultat på 21% verkar det dock inte lika illa.

Att skapa starka lösenord verkar vara någonting alla förstått vikten av (95% rätta svar) och det är ytterst få som inte vet att man bör vara restriktiv med vad man delar på sociala medier (90% rätta svar). Samma gäller för riskerna med att spara kreditkortsuppgifter i webbläsaren (88% rätta svar).

Någonting som är intressant att notera är att personer i åldrarna 30-54 år är mer sannolikt cyberstjärnor än andra åldersgrupper. Slutsatsen man kan dra av detta är att ungdomar och pensionärer måste uppdatera sin kunskap om hur man håller sig säker på nätet! Om du vill läsa rapporten i sin helhet kan du göra det här. Men du kanske är intresserad av att delta också? Gå isåfall in här.

Metodik

Den nationella integritetsundersökningen National Privacy Test (NPT) är en undersökning vem som helst kan delta i. I undersökningen ställs diverse IT-relaterade frågor för att undersöka människors kompetens och kunskap beträffande integritet på nätet och cybersäkerhet. År 2023 deltog 26 174 respondenter från 175 olika länder. I artikeln har vi dragit jämförelser mellan detta och föregående år 2021 då 65 802 respondenter deltog från 192 olika länder.

Undersökningen är inte nationellt representativ (dvs inga kvoter för ålder och kön används). Rapporten som ligger till grund för detta inlägg samlades in fram till 19 juli 2023, vilket kan förklara eventuella diskrepanser mellan resultat i rapporten och på webbsidan.